”Att kasta ut arbetare löser inte välfärdskrisen”
När regeringen avskaffar spårbytet tvingas fler in i skuggsamhället. Det är inhumant – och direkt skadligt för vår gemensamma välfärd. Nu måste facket stå upp för alla arbetare. Även de utan papper, skriver Zandra Michal, Kommunal.
Migrationspolitiken har länge legat som en våt filt över samhällsdebatten. Nyligen fattade regeringen ett beslut som kan få långtgående konsekvenser för både den enskilde och samhället i stort. Det handlar om möjligheten till spårbyte, eller rättare sagt avskaffandet av möjligheten.
Spårbyte infördes 2008 som en möjlighet för asylsökande som fått avslag att ansöka om arbetstillstånd utan att behöva lämna Sverige. Syftet var att ge dem en chans att etablera sig på arbetsmarknaden och bidra till samhället i stället för att tvingas leva i skuggsamhället som papperslösa. Genom åren har många kunnat få en stabil tillvaro och ett meningsfullt arbete.
Risk för fler papperslösa
Den möjligheten har nu regeringen beslutat att ta bort, vilket innebär att asylsökande som fått avslag måste lämna landet innan de kan ansöka om arbetstillstånd. Beslutet har mött kritik från flera håll, då det riskerar att öka antalet papperslösa och därmed också arbetslivskriminaliteten. Papperslösa är betydligt mer sårbara för exploatering och utnyttjande.
Zandra Michal, barnskötare och avdelningsordförande Kommunal Stockholms län
Helt fel väg att gå
Det är viktigt att vi ser till de humanitära konsekvenserna för de individer som drabbas av detta beslut. Att tvinga människor in i papperslöshet och otrygghet är inte bara inhumant, det är också samhällsekonomiskt oförsvarbart.
Välfärdsstaten är i stort behov av att rekrytera, och att strama åt migrationspolitiken än mer i detta läge är kontraproduktivt. Vi behöver i stället skapa förutsättningar för att människor ska kunna etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden med goda löner och villkor.
I början av sommaren har Kommunal kongress. Då kommer vi ta ställning till ifall vi ska öppna upp för fler möjligheter att organisera papperslösa och öka vårt samarbete med organisationer som hjälper personer i den situationen.
Just nu, när hela välfärdsstaten ruineras och körs i botten, måste arbetarrörelsen stå fast vid sina klassiska ideal om solidaritet och människors lika värde. Vi har ett ansvar att organisera alla människor på arbetsmarknaden.
En del av det fackliga uppdraget
Därför hoppas jag att vi röstar klokt på Kommunals kongress. Det är kanske inte hela lösningen, men att hjälpa människor i en utsatt situation är en del av vårt kärnfackliga uppdrag. Det är dags att vi tar ansvar för de långsiktiga konsekvenserna av Sveriges inhumana migrationspolitik och arbetar för en framtid där alla människor har lika rättigheter och möjligheter.
I en tid när världen stormar och många länder vänder sig mot mer fascistiska och exkluderande politiska strömningar måste arbetarrörelsen våga stå emot. Vi får inte låta oss dras med i snålblåsten. I stället ska vi vara en motkraft som står upp för empati och medmänsklighet.
När andra bygger murar, ska vi bygga broar. När andra stänger dörrar, ska vi öppna dem. Det är nu, mer än någonsin, som vi ska visa att det finns en annan väg – en väg av solidaritet och gemenskap.