Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ett bättre arbetsliv kräver modig journalistik

Sök

Drönare – en vän, fiende och en oundviklig framtid

Johan Mähler om varför drönaren är här för att stanna.

Drönaren är här och den är här för att stanna. Var man än tittar så finns dom i vår vardag.

I somras så var jag ute med räddningstjänsten när det brann längs med banvallen en längre sträcka.

Dom skickade upp en drönare och jag stod nyfiket bredvid och observerade. Galet vilken räckvidd på både maskin och kamera. Dessutom med IR för att kunna identifiera värmehärdar.

Nyligen gick jag också nattlig trygghetsvandring i området bredvid där jag bor.

Det var lite tumult mellan ungdomar som vi kunde avstyra och efter det så hjälpte polisen till med sin drönare från luften.

Blått ljus blinkade uppe i det nattsvarta vintermörkret.

Sen Ukraina. Fronten mot den ryska aggressionen. Man behöver inte spendera lång tid på sociala medier och YouTube för att snubbla över drönarnas ständiga katt och råtta-lek där dagens övertag kan vara gammal teknik redan imorgon.

Hur är det med järnvägen?

Men hur står det till på järnvägen? Denna konservativa plattform som är så viktig i vardagen för resenärer och gods?

För egen del så ser jag fram emot dom möjligheter det bär med sig. Då ensamarbete är vanligt förekommande så kan jag undvika att röra mig i en farlig miljö och låta drönaren göra jobbet åt mig.

I stället för att vänta in tågfria tider så kommer en flygande drönare att kunna besikta, observera och filma åt mig.

Kombinera med smart AI-teknik så har man fått aktuella mått på ballast, vegetation och snövallar.

Eftersök av djur

Vid eftersök av djur så kan man hitta värmesignaturen omedelbart i stället för att i bästa fall leta med lampa i spårsnö. Det minskar djurens lidande avsevärt.

Jag tänker dessutom tillbaka på den gången jag och kollegan inte rådde på att flytta en älg med muskelkraft så vi fick hämta en spårgående maskin med kran.

Då hade älgen flyttats över en jordvall och hade enorma rivsår.

Hade det inte varit fint med en drönare som scannat av området innan för att identifiera rovdjur i skogsbrynet.

Ut i spåret och roa sig

Men till slut måste man alltid ändå ut i spåret och roa sig.

Få den taktila feedbacken för att kunna säga bu eller bä.

Så helt arbetslös blir man nog inte än på ett tag utav dessa flygande redskap i alla fall.

Men vadå flygande, måste man begränsa sig så pass?

Spårgående. Trumkrypande. Laddad med senaste mjukvaran för analys och sen en pengapåse för korrekta åtgärder med minimala omkostnader.

Järnvägsunderhållet skulle frodas.

Redan i dag finns det tekniska förutsättningar med AI-analys för att kunna se hur minsta sten flyttats från ena året till det andra. Jag längtar till om tio år!