Storgatan går som ett dike genom samhället Jörn utan för Skellefteå. På ena sidan ligger äldreboendet Björkhammargården. På den andra sidan ligger en mötesplats för mindre spelutvecklingsföretag. För den som söker arbetstillstånd i Sverige har det en stor betydelse vilken sida du befinner dig på.

Det har vårdbiträdet Zana Rafaat fått veta den hårda vägen. 

Han skickade in en ansökan om förlängning av sitt arbetstillstånd för vårdbiträdesarbetet på äldreboendet i oktober 2023 och hoppades att beslutet skulle komma innan jul. I stället följde en väntan på 536 dagar, ett och ett halvt år, innan tillståndet till slut beviljades. Samtidigt var väntetiden för spelutvecklares arbetstillstånd i snitt 34 dagar förra året. 

– Jag kan inte förstå varför det ska vara så, säger han på personalmötet vid sin avdelning på äldreboendet. 

Oroliga kollegor

Här är arbetstillstånd och väntetider ett vanligt samtalsämne. Zana Rafaat är inte är den enda på Björkhammargården som väntat på brev från Migrationsverket. Under de senaste två åren har fem kollegor tvingats sluta här för att de nekats arbetstillstånd.  

– De behövs på jobbet och försörjde sig själva. Det går inte att förstå varför de inte får stanna, säger Marie Mtumwinka som själv fick uppehållstillstånd 2006 och arbetat här i många år.

”Oro i hela arbetsgruppen”

Men det är inte bara att de måste lämna jobbet som är problemet. De flesta av dem har precis som Zana Rafaat fått vänta länge på beskedet. Undersköterskan Karina Stensmar skakar på huvudet när hon tänker på det. 

– Det läggs en så stor press på dem. Hur ska de kunna sköta sina arbeten? De måste prestera samtidigt som allt är ovisst, säger hon. 

Kollegan Susanne Lundström nickar och lägger till att de skapat en känsla av maktlöshet för alla här. 

– Det är ju våra kollegor. Det blir en oro i hela arbetsgruppen, när de inte får veta. Vi påverkas ju allihop av det här. 

Gäller hela familjens framtid

Den i personalen som väntat längst på besked från Migrationsverket är Zana Rafaat. Både han och hans fru Shaymaa har arbetat på Björkhammargården i flera år. Eftersom hon är medsökande på hans tillstånd handlade hans besked också om hennes framtid i Sverige. 

 – Vi har frågat varje dag om du hört något från Migrationsverket, säger Susanne Lundström. 

– Jo, det har ni, säger han på gungande västerbottenmål, och förklarar att det har varit skönt att vara här på jobbet bland kollegorna och fullt upp att göra.

”Hemma har tankarna satt i gång”

– När jag är hemma har tankarna satt i gång. 

Det var mycket som stod på spel. Det har gått tio år sedan paret blev placerade på en flyktingförläggning i Jörn tillsammans med sina fyra barn. Sedan dess har de har gjort svenska språket till sitt, köpt hus, fått vänner, skaffat jobb och en katt.  

– Vi vill inte bo någon annanstans än i Jörn. Det är vårt hem. 

Stora skillnader

Samtidigt som Zana och många andra med yrken som vårdbiträde, städare eller undersköterska behövt vänta länge när de ansökt om förlängning, finns det andra yrken där handläggningstiden är betydligt kortare.  

Sedan januari förra året arbetar Migrationsverket med målet att alla högkvalificerade yrken, som spelutvecklare, generellt ska ha en handläggningstid på 30 dagar. Satsningen kommer efter beslut från regering och riksdag om att den gruppen ska prioriteras.

Krävs stor kompetens i äldreomsorgen

Jan Lindberg som är enhetschef för Björkhammargården har tröttnat på att se kompetent personal som behövs på arbetsplatsen leva i osäkerhet under långa tider. Att det dessutom är för att yrket inte ses som högkvalificerat stör honom. 

– Vet de ens vad vi gör här? Hur mycket kompetens som krävs för att ta hand om en person med demenssjukdom? 

”Förskräckligt faktiskt”

Personalen är inte ensamma om att ifrågasätta gränsdragningen mellan olika yrkesgrupper som gjorts av Migrationsverket. 

LO, Kommunal och Svenskt Näringsliv har alla reagerat. När Amelie Berg, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv, får höra om Zana Rafat och hans långa väntan blir hon upprörd. 

– Nej, det är förskräckligt faktiskt, säger hon. 

Yrkesgrupper ställs mot varandra

Hon är nöjd med att handläggningstiderna kortats rejält för högkvalificerade yrken, men samtidigt kritisk till att Migrationsverket sätter yrkesgrupper mot varandra. Hon menar att det inte bara är yrken med högskoleutbildning som behövs på svensk arbetsmarknad. Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät med medlemsföretagen visar att de i högre grad behöver gymnasieutbildad personal. 

– Vi har påtalat det för regeringen. 

De långa väntetiderna för vissa yrken är också något som hon anser skapar problem. 

– Det är samma utmaning oavsett om arbetsgivaren är en kommun, vårdföretag eller ett annat bolag inom näringslivet. Det gör det svårare att planera verksamheten. 

Ministern nobbar intervju

Migrationsminister Johan Forssell (M) har avböjt en intervju men gett ett skriftligt svar på några frågor från Kommunalarbetaren. Om skillnaden i ansökningstid mellan högkvalificerade yrken och övriga arbetsmarknaden säger han: 

”Jag vill att Sverige ska vara nummer ett i EU när det kommer till att attrahera internationell spetskompetens. Det är därför vi har gett Migrationsverket i uppdrag att främja just den gruppen.” 

Om Zana Rafats långa väntan säger han att det är svårt för honom att kommentera enskilda ärenden.

På Migrationsverket är man medveten om att de långa handläggningstiderna och att det innebär problem.  

– Det kan ge konsekvenser som kan drabba den enskilde som det gjort i det här fallet, säger Ulrika Ekebjär, biträdande regionchef vid Migrationsverket och ansvarig för arbetstillstånd nationellt. 

Kortad väntan

Migrationsverkets långa handläggningstider för olika tillstånd har vid ett flertal tillfällen kritiserats av myndigheter som JO och Riksrevisionsverket. När det gäller arbetstillstånden har det fattats beslut om att handläggningstiderna ska kortas. Målet är att det ska kunna gå på fyra månader för alla arbetstillstånd, inklusive de som gäller yrken som inte räknas som högkvalificerade, redan under 2026. 

Men är det möjligt med tanke på de långa handläggningstiderna för många yrken idag? Historiskt har handläggningstiderna aldrig varit så korta. 

– Vår bedömning är att vi klarar det. Det som är skillnaden mot för ett år sedan är att vi hade dubbelt så många ärenden som låg och väntade på avgöranden. Vi har andra förutsättningar nu. 

Vågar inte fira

I personalrummet på Björkhammargården går det nästan att ta på lättnaden över att Zana Rafat och hans fru Shaymaa till sist fick arbetstillståndet förlängt och kan arbeta kvar.  

Zana själv ler artigt när de andra gratulerar honom, men riktigt glad är han inte. Under de 536 dagar det tog innan svaret kom har oron legat och tickat i bakgrunden. En väntan när han samtidigt sett andra kollegor tvingas lämna landet. Nu vågar han inte tro att han får stanna. 

– Jag är glad, men jag har inte firat, säger han.

Arbetstillståndet han precis fått går ut i november och då måste han skicka in en ny ansökan. Den här gången gäller det ett permanent uppehållstillstånd. Om ansökan beviljas, det skulle betyda en tillvaro där Jörn kanske till sist blir ett hem på riktigt. 

– Om det blir så, då ska vi fira, kanske lagar vi någon mat till alla på jobbet. Men mycket kan hända. Vi får se.