När klimatet och kapitalet krockar i kyrkans skog glöms arbetarna bort

Det är krig i kyrkans skog. Landets femte största skogsägare är mitt uppe i ett högljutt bråk om hur de 468 000 hektaren ska brukas. Är klimatet eller avkastningen viktigast för Svenska kyrkan?
Mitt i konflikten står de som faktiskt gör jobbet – skogsarbetarna.

I tusen år har Svenska kyrkan samlat på sig mark. Som förvaltare av skogen har kyrkan uppträtt som andra skogsägare. Trakthyggesbruket, som slog igenom i Sverige på 1950-talet, innebar att kalhyggen blev vanliga, både i kyrkans skog och i resten av beståndet. Träden har avverkats och blivit virke och pappersmassa – avkastningen har gått till församlingarna.

Men så kom klimatfrågan. I Svenska kyrkan väckte den stort engagemang – biskoparna skrev ett biskopsbrev om klimatet, prästerna predikade om människans ansvar för Skapelsen och Greta Thunberg blev ett motiv för ikoner. Den världsvida kyrkan spelar roll – kyrkor i det globala syd rapporterar om hur ett varmare klimat orsakar svält, vattenbrist och blodiga konflikter.

Traditioner i konflikt

Efter hand kom insikten att när det gällde klimatkrisen förfogade Svenska kyrkan inte bara över en vass klimatteologi: skogen var också ett värdsligt maktmedel. De 468 000 hektaren skog är en potentiell kolsänka av stor betydelse. Växande träd binder koldioxid i stammarna, medan kalhyggen läcker koldioxid till atmosfären.

Alla jublar inte över insikten. Att striden om skogsbruket är så bitter beror på att två av kyrkans identiteter har hamnat i konflikt. Världsförbättrarkyrkan står mot traditionskyrkan.

Det ena lägret påpekar att skogsbruket hjälper till att betala löner och räkningar i församlingarna, precis som det har gjort i hundratals år. Varför ska kyrkan ha lägre ekonomiska ambitioner än andra skogsägare? Det andra lägret påpekar att kyrkans uppdrag är att utbreda Guds rike och återupprätta skapelsen – inte att vrida ur några extra kronor och lämna efter sig djupa sår i skogarna.

Den som utför arbetet glöms bort

Till sist tvingades Svenska kyrkan hantera splittringen mellan klimatuppdraget och förvaltningen av prästlönetillgångarna. En utredning tillsattes. Nu har betänkandet kommit och konflikten är värre än någonsin.

Utredningen föreslår att kyrkan lägger om kursen i skogen. På stora arealer ska träden få växa utan avverkning. Kritikerna har beställt en egen motutredning som visar att det blir dyrare än beräknat att ställa om.

I konflikten mellan klimatteologer och traditionella skogsförvaltare har de som utför arbetet i kyrkans skogar glömts bort. Skogsarbetarna är de som påverkas direkt av kyrkans vägval.

Bland de remissvar som kommit in som svar på skogsutredningen finns många som lyfter skapelseteologi, klimateffekter och maktfrågor i kyrkan. Ett remissvar handlar om arbetsförhållandena i skogen – det från GS-facket.

Jesus var knegare

”Svenska kyrkan har möjlighet att bedriva ett ledande skogsbruk ur ett socialt och ekologiskt perspektiv,” skriver skogsarbetarnas fackförbund och tillägger att det kan skapa ”fler jobb på landsbygden.” Forskare och expertmyndigheter pekar ut ett behov av att utforska och utveckla alternativa skogsbruksmetoder, påpekar LO-förbundet.

GS-facket är försiktigt positivt till utredningens klimatambitioner, men framhåller att det ”saknas ett fokus på den sociala hållbarheten” och att ”arbetstagar- och sysselsättningsfrågor får litet utrymme.” Facket tecknar en mörk bild av ett skogsbruk där arbetet sköts av utländska migrantarbetare som systematiskt utnyttjas och där det råder personalbrist på grund av icke konkurrenskraftiga arbetsvillkor och låga löner.

Att arbetarna glöms bort i skogsdebatten är tyvärr ganska typiskt för Svenska kyrkan, en utpräglad medelklasskyrka.

Med tanke på att kyrkans herre – Jesus alltså – var knegare ser det illa ut. I evangelierna, som ursprungligen skrevs på antik grekiska, används det grekiska ordet tektōn för att beskriva Jesus och hans pappa Josefs yrke. Ordet betyder snickare, träarbetare eller (trä-)byggnadsarbetare.

Kyrkan har ett ansvar

Ska Svenska kyrkans budskap om klimatkrisen tas på allvar är omställningen i skogsbruket helt nödvändig. Men GS-facket har en poäng i att det viktigaste kyrkan kan göra är att utveckla nya hyggesfria metoder som kan tillämpas brett i branschen.

Kyrkan måste vara ett föredöme som arbetsgivare och bidra till en bättre fungerande arbetsmarknad i skogen. Det är lika viktigt för kyrkans trovärdighet som kolsänkan.

Målet måste vara ett skogsbruk som Jesus själv kan vara stolt över.