De moderna slavdrivarna – så utnyttjade de thailändska bärplockare
De löper minimal risk att åka fast. Människoexploatörerna. Bara fem dömda, bara två har fått fängelse. I Åsele vet alla vilka de är. Bärföretagarna Johan Breitholtz och Natchayaporn Nakkham.
Sol, 11 minus och en halvmeter snö. När Arbetet besöker Åsele känns bärsäsongen långt bort.
Men för ett och ett halvt år sedan, sommaren 2023, var det fullt av thailändska bärplockare i det lilla samhället. De åkte ut i skogen tidiga morgnar och kom tillbaka sent på kvällen. Ibland gick de till den lokala ICA-butiken, köpte kex och folköl, men annars höll de sig mest för sig själva.
Om Åseles kommunalråd, Andreas From (S), tittar ut genom fönstret från sitt rum i kommunhuset ser han en avlång tvåvåningsbyggnad, bara 20 meter bort. Tomma butikslokaler och en lika tom restauranglokal på nedervåningen och obebodda lägenheter på andra våningen.
I det nu frostbitna huset bodde omkring 150 thailändska bärplockare den sommaren under, vad som skulle visa sig, minst sagt usla förhållanden.
Huset i centrala Åsele där omkring 150 bärplockare bodde.
Fick övernatta i skogen
Trots att huset är närmaste granne kom det som en chock för Andreas From när det uppdagades hur bärplockarna hade levt.
– Det är klart att när man går förbi så iakttar man saker och ting. De for tidig morgon och kom hem sent. Sedan är det är svårt att se vad som pågår bakom kulisserna, säger Andreas From.
Andreas From (S), kommunalråd i Åsele.
Men det var inte bara boendet som inte höll måttet. Även villkoren och arbetsförhållandena för bärplockarna var långt ifrån det de hade blivit lovade.
Långa arbetsdagar, sju dagar i veckan, övernattningar i skogen för att de inte hade råd med bensin att ta sig hem varje kväll, för lite mat som gjorde att de tvingades att äta upphittade slaktrester och svamp när de var ute och plockade bär. Dessutom tjänade de bara en bråkdel av vad som lovats.
– Vi som kom hit har aldrig haft det så här besvärligt någonsin när vi har varit i Thailand, fast vi kanske inte har så mycket där, säger en bärplockare i polisförhör.
”Trevlig göteborgare”
– Han var och åt hos mig, stammis. Han var ju trevlig, göteborgare. Jag visste inte ens om att det var han som hade bärplockarna här.
Det säger Lisa Lind, som har en lunchrestaurang i Åsele, om Johan Breitholtz. Han var bärföretagaren som dömdes till fängelse för grov människoexploatering tillsammans med sin fru, Natchayaporn Nakkham.
”Fan vad långa dagar de har”
Trots att han alltså var stammis på Lisa Linds lunchrestaurang har hon ingen direkt uppfattning om honom. Däremot reagerade hon på arbetstiderna för bärplockarna i grannhuset.
– Alla sa: fan vad långa dagar de har. Det är helt galet, men så har det alltid varit så länge jag har bott här, säger Lisa Lind.
Bärföretagaren Johan Breitholtz var stammis på Lisa Linds lunchrestaurang. ”Han var ju trevlig, göteborgare”, säger hon.
Johan Breitholtz har varit i bärbranschen länge. Redan 2010 var han platschef i Åsele för sin pappas företag, Lomsjö bär.
Den sommare stod omkring 160 thailändska bärplockare utan lön när säsongen var slut. De hade inte fått betalt och Johan Breitholtz pappa hade stuckit till Thailand. Alla pengar var borta ur företaget. Den allmänna åsikten var att han ”dragit med pengarna”, men det kunde aldrig bevisas.
Greps i Thailand
Pappan efterlystes och greps tre år senare i Thailand, skickades till Sverige och dömdes senare för bokföringsbrott och grovt skattebrott. Åklagaren lyckades däremot inte bevisa att han förskingrat bärplockarnas löner.
Johan Breitholtz själv var inte åtalad eller anklagad för något.
Det var då, sommaren 2010, som han träffade sin blivande fru, Natchayaporn Nakkham, som jobbade i köket och lagade mat åt bärplockarna. Från 2012 är hon registrerad som invandrad till Sverige.
I polisförhör säger Johan Breitholtz själv att han och hans fru drivit eget i bärbranschen sedan ”typ 2014–2015”.
”Lönen inte mitt ansvar”
Och just 2014 var han inblandad i ytterligare en bärhärva. Då var det ett 50-tal rumänska plockare som stod utan lön när säsongen var slut. Det rumänska bemanningsföretaget påstod att de inte fått betalt, men Johan Breitholtz slog ifrån sig.
– Jag köper bara bär av ett rumänskt företag, det är inte mitt ansvar att de ska få lön, sade han då till SVT.
Monika Roos, byggnadsinspektör på Åsele kommun.
En som har följt Johan Breitholtz bärkarriär är Monika Roos. Hon är byggnadsinspektör och sitter två trappor upp i Åsele kommunhus.
– Han har ju haft boenden runt om i kommunen de senaste tio åren, gamla byaskolor och liknande. Han satt här och jag frågade hur han tänkte hantera det? Jo, det skulle bli så bra, svarade han. Men då kan jag tala om att det vart inget bra alls, säger Monika Roos.
Struntade i krav på boendet
I maj 2023 inspekterade hon, tillsammans med räddningstjänsten och miljöinspektören, fastigheten där bärplockarna skulle bo. De hade många synpunkter och krav på lokalerna.
Bland annat slog Monika Roos fast att butikslokalerna på nedervåningen inte fick användas för boende.
– Men det struntade han i. Det var våningssängar som stod tätt där, de hade inget privat utrymme för sina saker utan de låg bara i en hög på golvet nedanför deras sängar.
Monika Roos framför de utdömda butikslokalerna där bärplockarna tvingades bo.
Vad tänkte du när du gick förbi på väg till jobbet och såg det här?
– De är hur snälla och goa som helst men de blir ju behandlad på ett icke bra sätt. Och det inte är okej.
Det var i augusti den sommaren som den lokala polisen började stoppa bilarna som bärplockarna körde. Det visade sig att de flesta var avställda, vissa hade till och med körförbud. När polisen bad om legitimation kom det fram att deras pass hade samlats in av Johan Breitholtz.
Var orolig för bärplockarna
Samtidigt hade det kommit larmsignaler från det thailändska bemanningsföretaget som rekryterat bärplockarna i Thailand.
Jonna Ålander är regional samordnare mot människoexploatering i norra Sverige. Hon, och hennes kollega Eva Norlin, hade kontakt med en av företagets representanter som var orolig för bärplockarna i Åsele.
Det handlade framför allt om en person, som var orolig för sin egen del.
Centrala Åsele är folktomt den här dagen. Men sensommaren 2023 var här fullt av thailändska bärplockare.
Den 25 september 2023 checkade Jonna Ålander in på värdshuset i Åsele. På vägen in möter hon Johan Breitholtz.
– Då stoppar han mig och frågar: Är du en sådan där bärkontrollant? Det var inte så att han var påträngande eller otrevlig. Däremot var han väldigt direkt på och ville kolla vem jag var. Jag fick en känsla av att han hade koll på vad som hände i samhället.
Skrämde bärplockarna
På kvällen skulle Jonna Ålander och Eva Norlin träffa den oroliga bärplockaren i Åseles kulturhus, men han dök aldrig upp.
I stället kom åtta andra den första kvällen de var där. De hade sedan ett andra möte kvällen efter, då kom ett 40-tal bärplockare som ville berätta om sin situation.
Plötsligt dyker Johan Breitholtz och Natchayaporn Nakkham upp i lokalen.
– Det blev väldigt upprört och oroligt bland bärplockarna, säger Jonna Ålander.
Enligt vittnesförhör ska Natchayaporn Nakkham ha frågat vad bärplockarna gjorde där och sagt: ”Ta namnen på alla, vi får se vad som händer när de är tillbaka på boendet.”
Det ledde till att paret även åtalades för övergrepp i rättssak, men på den punkten friades de.
Madrasser på golvet
Efter det vågade inte bärplockarna återvända till boendet.
– Vi ordnade övernattning på kulturhuset, madrasser som vi la ut på golvet, mat och så vidare, så det blev möjligt att stanna för dem när de inte vågade sig tillbaka, berättar Åseles socialchef Eva-Lena Johansson.
Socialchefen Eva-Lena Johansson visar var det dramatiska mötet med bärplockarna ägde rum.
De blev kvar i kulturhuset ett par dagar, sedan reste de flesta bärplockarna tillbaka till Thailand. Men nio personer blev kvar i Sverige som målsägande i brottsutredningen.
Alla som Arbetet pratar med i Åsele minns sommaren 2023 och det som hände sedan. De vet vilka Johan Breitholtz och Natchayaporn Nakkham är, men säger sig inte ha någon speciell uppfattning om dem.
”Kom som en chock”
En Åselebo, som vill vara anonym, stötte på paret i olika sammanhang.
– Han var alltid trevlig när man mötte honom och hälsade glatt. Så det kom som en chock när man fick veta vad de hade gjort. Det är för djävligt att man kan behandla människor så.
Det var Natchayaporn Nakkham som skötte kommunikationen med bärplockarna, eftersom hon pratar thailändska.
I polisförhör vittnar flera av bärplockarna om att hon drivit på dem och hotat med att de inte skulle bli skuldfria om de inte plockade mer bär. Hon ska också ha skällt på plockarna och sagt att de kunde åka tillbaka till Thailand om det inte passar.
Vid de här lokalerna lämnades bären för att sedan skickas vidare till kunder utomlands.
Skyldiga tusentals kronor
Skulderna bärplockarna hade handlade om kostnader för flygbiljetter, visum och andra resekostnader. Vissa uppger att de hade skulder på runt 25 000 kronor när de kom till Sverige, pengar de var tvungna att dra in innan de kunde få betalt. Dessutom plussades skulden på då företaget drog av 210 kronor om dagen för mat och boende.
Bären som plockades i skogarna runt Åsele skickades sedan till en litauisk bärgrossist för vidare export till kunder i bland annat Israel, Tyskland och Österrike.
De enda som fått fängelse
Johan Breitholtz och Natchayaporn Nakkham är de enda som har dömts för grov människoexploatering av arbetskraft i Sverige sedan lagen kom till 2018. De är också de enda som har dömts till fängelsestraff, två och ett halvt år vardera. Först i tingsrätten och sedan i hovrätten.
Domstolen ansåg att de vilselett bärplockarna och utnyttjat deras svåra situation och dessutom att löner och arbetstid var uppenbart orimliga. Något som även slogs fast av hovrätten, som bland annat pekade på att bärplockarna arbetat cirka 80 timmar i veckan.
Åklagaren ansåg att det handlade om människohandel, som är ett ännu grövre brott, och ville få Högsta domstolen att pröva det. Men HD valde att inte ta upp fallet.
Exministern: ”Slaveri”
Före detta arbetslivsminister Paulina Brandberg (L) anser att den här formen av utnyttjande inte kan beskrivas på annat sätt är som slaveri.
– Och det är inte värdigt Sverige att det ser ut på det sättet. Paret dömdes även att betala 3,4 miljoner kronor till staten, pengar som de ansågs ha tjänat på verksamheten, och 1,8 miljoner till bärplockarna för kränkning och uteblivna löner.
Paulina Brandberg, före detta jämställdhets- och arbetslivsminister (L).
Dessutom fick båda fem års näringsförbud, vilket innebär att de inte får driva några företag under den tiden.
I Kriminalvårdens personutredning beskriver Johan Breitholtz sig själv som spänningssökande och någon som agerar först och tänker sedan.
Kan bli frigiven i maj
Nu sitter han på Skänninge, en anstalt mitt på Östgötaslätten. Den ligger i utkanten av det lilla samhället med samma namn, omgivet av åkermark. Avlånga tegelbyggnader med taggtrådsstängsel och övervakningsutrustning kontrasterar mot den lantliga omgivningen.
Här på Skänningeanstalten i Östergötland avtjänar bärföretagaren Johan Breitholtz sitt straff.
Johan Breitholtz kan bli villkorligt frigiven i maj i år. Men om han återvänder till Åsele kommer kommunen ha ögonen på hans affärer.
– Vi kommer nog vara mer observanta om de skulle dyka upp här igen. Att vi har lite span på sådana saker, säger byggnadsinspektören Monika Roos.
– Men, tillägger hon lite uppgivet, vi har ju inte så mycket resurser, så vi får väl se hur vi hanterar det i så fall.
Förnekar brott
Både Johan Breitholtz och Natchayaporn Nakkham nekar till alla anklagelser mot dem.
Johan Breitholtz har sagt sig vara beredd på att svara på frågor via brev. Men trots att det gått nästan tre veckor sedan Arbetet skickade sina frågor har inget svar kommit.
I polisens förundersökning framgår det emellertid att han förnekar brott. Han menar att det var det thailändska bemanningsföretaget och inte han och hans fru som var bärplockarnas arbetsgivare.
Samtidigt skickades ett brev till Natchayaporn Nakkham som svarat att hon inte förstår varför hon blivit dömd. Hon menar att hon följt svenska lagar till 100 procent.
Fällande dom i två fall till
Restaurangägaren inkvarterade det unga paret i en lägenhet i samma fastighet som restaurangen.
Dom 1: Restaurangägaren hotade med utvisning
Brott: En då 52-årig man döms i februari 2022 av Högsta domstolen, för människoexploatering av ett gift par från Bangladesh som bott i hans lägenhet och arbetat på hans restaurang.
Straff: Villkorlig dom.
Mannen drev 2018 en restaurang i Norrköping. I samma fastighet hade han en lägenhet där anställda bodde.
För många år sedan kom han till Sverige från Bangladesh. När han hösten 2018 träffade ett ungt par som nyligen kommit från samma land och som saknade bostad erbjöd han dem boende.
Han har hävdat att de fick bo gratis i lägenheten en tid, för att han ville hjälpa dem. Enligt paret var villkoret att de skulle arbeta. Det styrks av personer som jobbat med dem i restaurangen.
Någon lön fick paret inte, trots löfte om hundra kronor i timmen. När de frågade efter pengarna fick de höra att arbetsgivaren kunde få dem utvisade, samtidigt var de beroende av mannen för att ha bostad. Efter en och en halv månad larmades polis efter ett bråk om lön.
Fallet drevs ända till Högsta domstolen, där han fick villkorlig dom.
Mannen berättar i förhör att han varit verksam länge i restaurangbranschen, på olika orter.
Krögarparet övervakade sina barnflickor med kameror.
Dom 2: Krögarparet utnyttjade barnflickorna
Brott: En 37-årig kvinna döms hösten 2023 av Göteborgs tingsrätt, för människoexploatering av två barnflickor. Hennes 52-årige make döms för medhjälp i det ena fallet.
Straff: Kvinnan får villkorlig dom och samhällstjänst, mannen villkorlig dom och dagsböter. De ska också betala sammanlagt 115 000 kronor till barnflickorna.
– När jag var gravid med mitt tredje barn kände jag att jag behövde en hjälpande hand, säger kvinnan i rätten.
Hennes make är entreprenör i restaurang- och fastighetsbranschenen, en profil i det västsvenska näringslivet.
– Hon skötte hushållssysslorna och jag jobbade, säger han i domstolen.
En filippinsk kvinna blev 2020 den ”hjälpande hand” som kvinnan önskat. Hon fick arbetstillstånd för att, på pappret, bli kallskänka på en av makens restauranger. Men beskriver i tingsrätten hur hon arbetat dygnet runt med hushållet och barnen i parets hem, kameraövervakad ända in i sovrummet.
– Det kändes som att jag var i en bur, säger hon om åren på en av Göteborgs finare adresser.
2022 kom ytterligare en barnflicka. Hon stod ut i tio dagar, sedan gick hon till polisen.
Året därpå döms paret för hur de behandlat kvinnorna.
Domstolen slår fast att straffvärdet för kvinnans brott är tio månaders fängelse. Men ”inte utan viss tveksamhet” får hon i stället villkorlig dom och 240 timmars samhällstjänst, som kommer att bestå av arbete i en second hand-butik.
Mannen får villkorlig dom och dagsböter för medhjälp till människoexploatering.
De överklagar först, men drar sedan tillbaka överklagandena.
Hör mer om krögarparet i vår podd Arbetet Krim: