Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ett bättre arbetsliv kräver modig journalistik

Sök

Därför väljer vi att publicera bärföretagarnas namn

Vårt uppdrag är att ge er läsare en fördjupad bild av det som sker på arbetsmarknadens mörkaste områden, skriver Arbetets chefredaktör Yonna Waltersson.

Ett brutalt arbetsliv har vuxit fram i Sverige. Människor tvingas jobba under slavliknande former. I Arbetet har vi många gånger skildrat de utsattas skakande vittnesmål. 

 Nu vänder vi vårt fokus mot människoexploatörerna.   

Hösten 2024 döms två bärföretagare. Fallet utmärker sig genom bärplockarnas fruktansvärda situation. Vissa dagar har de inte råd med bensin och mat, de tvingas sova i skogen, äta slaktavfall och svamp.

De fråntas också periodvis sina pass.

De dömda bärföretagarna heter Johan Breitholtz och Natchayaporn Nakkham.  

Finns ett allmänintresse

Arbetet väljer nu att namnge dem. Vi har flera skäl till det.

Det mest uppenbara är allmänintresset. Utnyttjandet av utländska bärplockare har pågått i många år utan att myndigheterna lyckats komma åt det. Bären de plockar hamnar ute i affärerna. 

I fallet med Johan Breitholtz och Natchayaporn Nakkham är domen också särskilt uppseendeväckande. De har dömts till fängelse för grov människoexploatering – och näringsförbud i fem år.  

De har tjänat grova pengar på sin verksamhet och de är ytterst ansvariga för bolaget. 

Att vi namnger blir en varningssignal till plockare och inköpare om paret återstartar sin verksamhet, en risk som domstolen uppenbarligen bedömer finns – därav näringsförbudet. 

 Principiellt beslut

Med den här namnpubliceringen fattar vi på Arbetet också ett principiellt beslut.  

Vi kommer nu att pröva varje enskild dom om människoexploatering inom arbetslivet. Där vi bedömer det motiverat publicerar vi namnen på förövarna.  

I den här publiceringen har vi kommit till den slutsatsen när det gäller två av dem fem dömda som vi skriver om.  

I varje enskilt fall kommer vi att väga in att namnpubliceringar ska ske med varsamhet och att det ska finnas ett uppenbart allmänintresse.  

 Grova brott

Men människohandel och människoexploatering tillhör de grövsta brotten på svensk arbetsmarknad. De sker vanligtvis i det fördolda och brottsoffren kan inte själva göra sina röster hörda. 

Ett av Arbetets viktigaste uppdrag är att blottlägga de förfärliga omständigheter som ligger till grund för domarna. 

Vi ska ge våra läsare en fördjupad bild om det som sker också på arbetsmarknadens mörkaste områden. Inklusive människorna som ligger bakom brotten.