Allt om löneökningar  och bättre villkor för deltidare i Kommunals avtal 2025 

Vilka löneökningar blir det?

SVAR: Löneökningen från den 1 april i år blir i snitt 1 000 kronor. Från den 1 april 2026 blir ökningen i snitt 915 kronor. I den finns också en garanterad löneökning, individgaranti, på 600 kronor per år, som ska betalas ut senast 30 juni. Allt räknat på heltid. Avtalet gäller till den 31 mars 2027.

Får deltidsanställda övertidsersättning?

SVAR: Ja, deltidsanställda ska få övertidsersättning på samma sätt som heltidsanställda när de arbetar mer än sin deltidstjänst. Detta gäller från 1 april 2025.

Stärks rätten till heltid?

SVAR: Ja, nu blir det tydligare att arbetsgivarna ska ha som mål att heltid ska vara det normala vid nya tillsvidareanställningar.

Kommunal hoppas nu att detta och den höjda ersättningen till deltidare, som jobbar extra timmar, gör att fler får heltidstjänster.

Hur mycket höjs lägstalönerna?

SVAR: Det finns en låglönesatsning. De allra lägsta lönerna i avtalet höjs med 15 procent mer än övriga löner.

Det betyder att lägstalönen för den som fyllt 19 år höjs till 23 638 kronor den 1 januari 2026 och till 24 676 kronor den 1 januari 2027. 

Lägstalönen för dem med utbildning höjs till 25 798 kronor den 1 januari 2026 och till 26 572 kronor den 1 januari 2027.

Höjs ob-tillägget?

SVAR: Ja, i år höjs ob-tillägg och andra ersättningar med 3,4 procent och nästa år med 3 procent. Detta gäller från 1 april båda åren.

Från i år gäller också ob-tillägg från klockan 17 på fredagen i stället för som tidigare klockan 19.

Ob-tillägg för natt mot lördag, söndag och helgdag höjs med 30 procent från den 1 april 2026.

Blir det deltidspension? 

SVAR: Ja, från 64 år finns det möjlighet att minska arbetstiden till 80 procent, men med full inbetalning till tjänstepensionen med 100 procent av lönen.

– Det här är något som förhoppningsvis kan locka fler till att stanna kvar och jobba längre, säger Jeanette Hedberg, SKR:s förhandlingschef.

Blir de individuella lönerna kvar?

SVAR: Ett nytt sätt att sätta löner införs 2028 som inte bygger lika mycket på individuell lönesättning som i dag. Till dess ska Kommunal och SKR ta fram principer för hur lön ska sättas, sedan kommer det ta tid för arbetsgivarna att hitta rutiner och system för att hantera nya sätt att sätta lön. 

Kommunal har varit tydlig med att lön ska sättas utifrån erfarenhet och kompetens och att individuell lön ska bort.

SKR är inte lika tydliga.

– Vi har kommit överens om att utarbeta ett nytt löneavtal, jag vill inte förekomma de diskussionerna, säger Jeanette Hedberg.

Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog säger så här om varför ett nytt löneavtal dröjer.

– Vi har haft individuella löner i 31 år. Att gå över till ett nytt och mer kollektivbaserat system behöver göras nogsamt så att det sker rättssäkert och att medlemmar och arbetsgivare är med i förändringen.

Vad händer med reglerna för dygnsvila?

SVAR: Reglerna för dygnsvila förändras inte. Men när det gäller undantag från dygnsviloreglerna kommer beslut kunna fattas närmare verksamheten, bland annat räddningstjänsten. Det blir alltså mer likt det som gäller för LSS och personlig assistans. Det betyder att det inte kommer att krävas ansökan om dispens utan att beslut ska kunna fattas i till exempel räddningstjänsternas direktioner efter en mbl-förhandling.

Men ändringen sker först den 1 januari 2027. 

– Vi tror att de nya reglerna behöver sätta sig, och att det krävs lite mera tid för att de ska hinna göra det ordentligt, och det är en förutsättning för att arbetsgivarna ska kunna hantera reglerna själva, att man både ställt om verksamheten men också har klart för sig hur reglerna ser ut, säger Jeanette Hedberg.

Johan Ingelskog har förståelse för att brandmän är besvikna över att behöva vänta ytterligare två år på att slippa dispensförfarandet.

– Jag förstår deras frustation, men samtidigt gjorde vi en förflyttning förra gången och nu är vi överens med vår motpart att dispensförfarandet ska fasas ut.

Ändras reglerna när det gäller förskjuten arbetstid?

SVAR: Ja, nu ska ersättningen betalas ut om schemat ändras 14 dagar innan passet, i stället för tio dagar som gällt tidigare.

Den högre ersättning, gäller nu de sju första dagarna, tidigare gällde två dagar.

Blir det fler fridagar?

SVAR: Ja, det kan bli det. Arbetsgivarna ges möjlighet att gå över till så kallat flytande dygnsbryt från och med nu. I princip betyder det att dygnet börjar samtidigt som arbetspasset och inte vid fasta tider som i dag. Det ger arbetsgivaren större flexibilitet men samtidigt får de anställda fler fridagar. Fridagar beräknas då på ett nytt sätt.

Då ska också arbetspassen vara minst sex timmar långa. Flytande dygnsbryt gäller endast inom vård och omsorg i kommunerna samt i ambulansverksamhet.

Kommunal ser möjligheten till att gå över till flytande dygnsbryt som ett sätt att få mer sammanhållna arbetstider och fler fridagar.

Vad saknas i avtalet?

SVAR: Kommunals Johan Ingelskog framhåller själv att jourfrågan är något han gärna vill hitta en lösning på.

– Medlemmar som jobbar mycket jour hamnar ofta i kläm och vi som fackförening behöver hitta en lösning. Det har varit en återkommande fråga i många år och jag konstaterar att vi inte lyckats lösa ut den frågan den här gången heller.