Undersköterskan Victoria kämpar för kvinnor och barn
Victoria Sydäng-Blomster är undersköterska på förlossning och mamma till åtta barn. En vinternatt för många år sedan flydde hon från en man. Nu engagerar hon sig fackligt för att alla kvinnor ska ha råd att stå på egna ben.

Victoria Sydäng Blomster tillsammans med barnmorskan Mia Kolak som nyss förlöst en liten tjej.
Förlossningsrummet har nedrullade persienner och en brasa fladdrar på datorskärmen i ett hörn. En särskild lampa ger känslan av att se upp mot en stjärnhimmel för mamman som ligger i poolen och är sex centimeter öppen.
Lustgasen surrar och från högtalarna strömmar allt från Nirvana till Vivaldi, som de blivande föräldrarna valt för tillfället då de ska bli familj.
Det är delvis tack vare undersköterskan Victoria som förlossningen i Malmö har både förlossningsbadkar och en uppblåsbar pool för samma ändamål. Hon är doula i grunden och har med sig ett perspektiv utöver den traditionella vården i sitt arbete som undersköterska.
– Smärtlindring som erbjuds är ofta epidural och lustgas. Men att bada är en ickemedicinsk smärtlindring som funkar för många. Man känner sig lätt och rörlig, värmen ger smärtlindring och det ger en känsla av trygghet att vara omsluten av vatten.
Blir lite hög efter förlossning
Den här gången blir det inte förlossning i poolen för mamman ska få värkstimulerande dropp. Då är det inte tillåtet att vara i poolen.

Victoria Sydäng Blomster.
Victoria baddar mamman med kallt vatten i pannan. Pappan tar över och Victoria trycker i stället en varm handduk mot kvinnans underliv.
– När det är så fint samarbete mellan den födande och anhörig vill jag inte störa. Då säger jag inte mycket. Jag pysslar om och kollar klockan, säger Victoria.
Barnet kommer fort och plötsligt som en kanonkula. Barnmorskan Mia tar emot flickan och lägger henne på mammans bröst. Victoria håller rondskålen för att ta emot moderkakan. Pappan klipper navelsträngen. En familj har fötts.
– Jag blev väldigt berörd. Det var så fint att se parets samarbete och hur den familjen blev till. Jag blir lite hög efter en förlossning. Om jag jobbar kväll har jag svårt att sova, berättar Victoria dagen därpå.
Alltid velat ha många barn
Solen strålar givmilt och vi sitter framför enorma fönster med utsikt över havet på Ystad Saltsjöbad. En plats Victoria gärna kommer till när hon behöver en stund för sig själv. I dag är Victoria ledig och hälften av hennes barn och sambon är sjuka hemma i villan i Ystad.

Victoria Sydäng Blomster har åtta barn och jobbar som undersköterska i Malmö.
Redan på dagis ville Victoria bli barnmorska och hon sa att hon skulle ha sex barn när hon blir stor. Föräldrarna var skilda och Victoria hade en lycklig barndom, men hon saknade syskon tills hon var 13 år.
– Att få min lillebror var det största jag varit med om. Jag fick även en syster och tog hand om mina syskon. När de var riktigt små sa de mamma till mig också.
I gymnasiet drömde kompisarna om att resa men Victorias största önskan var att bilda familj i framtiden. Hon blev planerat gravid 19 år gammal.
I dag har hon åtta barn mellan 5 och 24 år. ”Bara” sex bor hemma nu, som Victoria uttrycker det.
– Det finns mycket fördomar om kvinnor som har många barn. Men jag kan göra karriär även om jag har åtta barn och det är jätteviktigt för mig att utvecklas. Jag har valt att bli undersköterska även om lönen är låg.
Ensamstående med sju barn
Victoria har alltid arbetat heltid, även när hon var ensamstående med sju barn.
– Det var utmanande. Jag har ingen familj i Skåne. Min räddning var dygnet-runt-öppen förskola och fritids. Mina barn tyckte att det var mysigt att sova där och de hämtades med taxi på skolan. Jag har också stöttande kollegor, vi är som en familj.

Victoria Sydäng Blomster hämtar sin yngsta dotter Vira 5 år på förskolan i Ystad.
Vi hämtar femåriga Vira på förskolan. I bilen visar hon upp sitt armband med en katt. På höger sida uppenbarar sig ett anspråkslöst hus med en fasad som väckt ståhej, ett av Carolina Falkholts konstverk som med lite vilja liknar ett kvinnligt underliv.
– Mer vaginor åt folket, säger undersköterskan med ett skratt bakom ratten.
Tog sig ur misshandel
Vi rör oss 22 år bakåt i tiden. Victoria står i snön en januarinatt på Sveavägen i Stockholm, iklädd nattlinne, jacka och stövlar. Hon har ett litet barn i famnen och ett ännu mindre inne i magen. Det är 18 minusgrader och ansiktet är blodigt efter upprepade slag från hennes onyktre sambo.
Under kvällen har Victoria bestämt sig för att lämna. När dottern Saga 1,5 år blev vittne till misshandeln och var otröstlig. Victoria satte sig i soffan och ammade Saga tills hon hörde att sambon var i djupsömn. Han hade tagit hennes pengar och mobil.
Om Victoria kunde skulle hon vilja tacka taxiföraren som gav henne trygghet och inte ens tog betalt när han skjutsat Victoria till hennes pappa.
– Det kanske inte var bra att skaffa barn i en sådan relation men Saga gav mig en styrka som jag inte visste att jag hade. Utan henne hade jag nog inte levt i dag. Kärleken till henne gjorde att jag vågade lämna relationen.
”Jag är ingen Super woman”
I dag är Saga 24 år och en framgångsrik kvinna som Victoria är väldigt stolt över.
– Barnen har alltid varit styrkan i mitt liv. Via barnen hittar jag energi och det positiva. Visst har jag suttit hemma och gråtit, jag är ingen Super woman. Men jag landar alltid i: mina barn behöver mig, jag älskar dem, jag måste hitta en lösning. Då blir jag extra skärpt och känner mig så stark att jag skulle kunna lyfta berg.
Styrkan i kombination med hennes tidigare utsatthet som kvinna är Victorias drivkrafter i sitt fackliga arbete. Hon är arbetsplatsombud och skyddsombud på förlossningen. Hon mår bra av utmaningar och får hon inte igenom sina frågor så lär hon sig något i stället för att slå ner på sig själv.
En tidigare kollega berättade för Victoria att hon ville lämna en destruktiv relation – men hade inte råd att leva själv på sin lön som undersköterska.
– Jag gick i gång på det. Vi kvinnor måste kunna stå på egna ben i dagens Sverige! Det var så min vilja att förändra började. Lönen kommer jag driva hårdare och hårdare. De har bara sett början!
Pluggade till undersköterska
Det tog två år innan Victoria polisanmälde sin första sambo för grov misshandel, våldtäkt och grov kvinnofridskränkning. Han friades i brist på bevis men polisen erbjöd Victoria att flytta till annan ort. Victoria svarade Malmö utan att ha varit där.

Victoria Sydäng Blomster på tågperrongen vid det lilla kustsamhället Svarte där hon tag vanligtvis tåget till Malmö tidiga morgnar.
Vid den här tiden jobbade Victoria i en barnvagnsbutik i Stockholm, och hon bad sin chef att få öppna en butik i Malmö. Plötsligt inledde hon ett helt nytt liv som butikschef med arbete, lägenhet och förskola på samma gata. Traumat har hon bearbetat med hjälp av terapeuter och Svenska kyrkan.
– Det finns mycket bra hjälp att få. Man behöver bara våga. Jag tycker om mig själv, den jag har formats till. Jag tror att den fruktansvärda erfarenheten har skapat den jag är i dag.
Mannen som misshandlade Victoria lever inte längre men Skåne förblev Victorias liv och här har hon fött sex barn, skolat om sig till undersköterska, gift sig, skilt sig och blivit kär på nytt. Victoria betyder passande nog segrare.
Hennes nuvarande sambo hade inga barn – men en fransk bulldogg.
– Han sa: om du tar dig an min hund så tar jag mig an dina sju barn.
Så blev det. Inom ett år var Tinder-killen åttabarnspappa och familjen har i dag två franska bulldoggar.
”Utan Victoria stannar förlossningen”
En ny morgon på förlossningen i Malmö och nya bebisar och familjer blir till. Victoria kommer ut från ett rum rosig om kinderna och med lite blodstänk från navelsträngen på sin vita klänning.
– Nu har en bebis fötts! säger hon och går i väg för att analysera blodprovet.
Barnmorskan Monica Emmanouilidou kommer förbi och skiner upp.
– Utan Victoria stannar förlossningen, säger hon. Det här är ett team-arbete och det har ingen betydelse om man är undersköterska eller barnmorska.
Men barndomsdrömmen var ju barnmorska?
– För mig är kontakten och omvårdnaden det viktigaste och det får jag som undersköterska. Mitt mål är att skapa positiva förlossningsupplevelser och det spelar ingen roll om jag är undersköterska eller barnmorska, säger Victoria.