Så mycket mer blir det i lön – efter inflationen
En dryg tusenlapp i månaden – så mycket kommer lönen för en genomsnittlig industriarbetare öka. Men räknar man med inflationen blir det bara 250 kronor kvar.
Swedbanks privatekonom Arturo Arques.
Parterna inom industrin är överens om ett nytt avtal. Det kommer innebära att reallönerna fortsätter att öka, alltså hur mycket pengarna räcker till i verkligheten. Skillnaden i reallön räknas ut genom att ta löneökningen minus inflationen. Så om inflationen är lägre än löneökningarna räcker pengarna längre och tvärt om.
En genomsnittlig industriarbetare tjänar omkring 36 000 kronor i månaden.
Om den får ut sin del av potten i det nya avtalet, 3,2 procent, innebär det en löneökning med 1 150 kronor. Om man räknar bort inflationen, som spås hamna på 2,5 procent 2025, innebär det en reallöneökning på 250 kronor i månaden.
Mer i plånboken
Inflationschocken och de höjda räntorna gjorde att reallönerna sjönk mellan 2021 och 2023, och det rejält, med drygt 10 procent.
När så inflationen började sjunka och räntorna sänktes vände den utvecklingen och reallönen ökade något 2024.
Med det nya löneavtalet kommer alltså reallönerna fortsätta uppåt, om inflationen håller sig till de 2,5 procent som både Riksbanken och Konjunkturinstitutet spår för 2025.
– Så som korten ligger i dag innebär det här att köpkraften fortsätter att öka. Samtidigt finns en viss osäkerhet kring inflationen som kommit in lite högre än väntat hittills i år, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank.
Tar tid innan köpkraften är tillbaka
Trots den förväntade ökningen av reallönerna kommer det ta tid innan vi har tagit igen det stora tappet under inflationsåren. Enligt Konjunkturinstitutet får vi vänta ända till 2029 innan vi är tillbaka på 2021 års nivå.
– Det är på väg till rätt håll. Men vi ligger ju inte i närheten av den köpkraftsnivån vi hade för några år sedan, säger Arturo Arques.
Men för att krångla till det så finns två mått för inflationen, dels det som kallas KPIF som inte tar hänsyn till ränteförändringar och är det mått som Riksbanken använder för sitt inflationsmål på 2 procent.
Sammanlagt en tusenlapp
Räknar man in ränteförändringarna i inflationen, måttet KPI, spås den hamna på 1 procent i år. Det skulle innebära en reallöneökning med närmare 800 kronor för samma industriarbetare.
Det är alltså inte bara löneökning och inflation som påverkar hur mycket vi får kvar plånboken. Räknar man även in skattesänkningar och sänkta bolåneräntor ökar köpkraften ännu mer.
– Vi räknar med att en genomsnittlig löntagare i Sverige kommer få ungefär en tusenlapp mer i månaden att handla för, säger Arturo Arques.
Reallönerna sedan 2020
| År | Löneökning | Reallön (KPIF) | Reallön (KPI) |
| 2020 | 2,1 | 1,6 | 1,6 |
| 2021 | 2,6 | 0,2 | 0,4 |
| 2022 | 2,7 | -5 | -5,6 |
| 2023 | 3,8 | -2,3 | -4,9 |
| 2024 | 4,3 | 2,2 | 1,2 |
| 2025 | 3,2 | 0,7 | 2,2 |
| Totalt 2020-2025 | 18,7 | -2,6 | -5,1 |
Inflationsmåttet KPIF innebär att man räknar bort ränteförändringar från kostnadsökningarna. Det är det mått Riksbanken använder för sitt inflationsmål på 2 procent. Räknar man i stället in hushållens räntekostnader (KPI) blir reallönesänkningen 6,4 procent sedan 2020.
