El–programmet fortsatt Sveriges populäraste yrkesprogram – Xander, Erik och Max stortrivs
El-programmet fortsätter att vara landets populäraste yrkesprogram. Programmet har år efter år flest antal sökande bland yrkesprogrammen.
– Jag visste redan i åttan att jag ville bli elektriker, säger Xander Pilot som går i ettan på Elektrikergymnasiet i Hägersten.
Elektrikergymnasieteleverna Max Hultgren, Xander Pilot och Erik Sihlen är överens: gymnasiet är bättre än grundskolan.
Tidningen träffar Xander Pilot tillsammans med Erik Sihlen och Max Hultgren som går i tvåan på skolan.
El-programmet var första val för alla tre.
– Jag ville inte jobba på kontor, utan ville vara utomhus. Bygg kändes som att det var för jobbigt, och då var det elektriker som passade bäst. Sen var det Erik som sa att skolan var bra, fortsätter Xander Pilot och nickar mot Erik Sihlen.
– Jag visste också att jag skulle bli elektriker, jag hade aldrig orkat med ett teoretiskt program, säger Erik Sihlen.
Bättre än grundskolan
De säger alla tre att gymnasiet är bättre än grundskolan.
– Mycket bättre, säger Max Hultgren.
– Och just den här skolan är mindre, så det blir mer familjärt, alla känner alla. Jag har alltid hatat skolan, men med de här lärarna så blev det kul igen, säger Erik Sihlen.
– Man tänkte att gymnasiet kommer att bli jättejobbigt, men det är mycket skönare att gå här än i högstadiet, säger Xander Pilot.
Max Hultgren, Erik Sihlen och Xander Pilot är nöjda med sitt gymnasieval. ”Jag förväntade mig mer matte men så kom jag hit och det var inga problem”, säger Xander Pilot.
Elprogrammet har rykte om sig att innehålla mycket matematik. Men det är inget som de tre elever tidningen talar med tycker är något problem.
– Jag förväntade mig mer matte, för alla sa att ”då blir det mycket matte för dig”, men så kom jag hit och det var inga problem, säger Xander Pilot.
– Den är enklare än när man gick i nian, säger Erik Sihlen.
Elekterikerförbundet har de yngsta medlemmarna i hela LO-kollektivet
| LO-förbund | Medlemmar under 25 år | Medlemmar under 30 år |
|---|---|---|
| Byggnads | 11,09% | 22,49% |
| Elektrikerna | 17,78% | 32,07% |
| Fastighets | 1,69% | 5,63% |
| GS | 6,34% | 14,67% |
| Handels | 15,40% | 28,52% |
| HRF | 14,78% | 26,24% |
| IF Metall | 10,45% | 21,44% |
| Kommunal | 5,65% | 13,21% |
| Livs | 5,96% | 14,87% |
| Musikerna | 0,95% | 3,27% |
| Pappers | 6,60% | 14,77% |
| Seko | 6,69% | 16,53% |
| Transport | 11,93% | 14,84% |
Källa: LO
Gravt snedfördelat könsmässigt
Elektrikeryrket är gravt snedfördelat könsmässigt. Endast två procent av landets elektriker är kvinnor.
Elektrikergymnasiet i Hägersten är inget undantag, endast en handfull av eleverna är tjejer.
Det här försöker eleverna själva göra något åt.
– På gymnasiemässorna försöker vi att få fler tjejer att prata om el-programmet, för det behövs ju fler kvinnor i yrket, säger Erik Sihlen.
I trean blir det praktik
I trean ska eleverna ut på APL, arbetsplatsförlagt lärande. Det vill säga praktik.
På Elektrikergymnasiet i Hägersten har eleverna praktik tre dagar i veckan under det tredje året.
Skolan uppmanar eleverna att söka praktikplatser själva, men hjälper till om eleverna inte lyckas hitta någon.
Praktiken är en introduktion till arbetslivet, där de ska vara ombytta och klara ute på arbetsplatsen 07.00.
Det kommer inte vara några problem att klara av, menar de tre elever vi talar med, samtidigt som de berättar att det tidigare har funnits elever som blivit av med sin praktikplats efter att de inte kommit till arbetsplatsen i tid.
– APL:en är ganska viktig, eftersom där visar man ju vem man är och så, det ökar också chansen att få en lärlingsanställning sedan, säger Erik Sihlen.
