Din lön sjönk – direktörernas rusade
Märket sätter punkt för reallönefallet – men inte för orättvisan, skriver Arbetets politiska redaktör.
Plötsligt var pengarna borta. På bara två år tappade svenska löntagare tolv procent av sin köpkraft – en inflationsdriven löneslakt utan motstycke i modern tid.
Enligt Konjunkturinstitutet kommer det dröja till 2028 innan reallönerna är tillbaka på nivåerna före krisen.
Men företagens konkurrenskraft och vinster har inte tagit samma smäll. Exportföretagen har haft det gott under en lång period med lågt kronvärde. Och över tid har svenska löner höjts mindre än lönerna i många av våra konkurrentländer.
Märket: 6,4 procent på två år
Det är mot bakgrund av allt detta parterna i industrin under natten mot tisdag kom överens om nya kollektivavtal, det som kallas för märket. Det har funnits och det finns utrymme för större löneökningar.
Avtalens värde – som nu blir norm för resten av arbetsmarknaden – kommer öka med 6,4 procent under två år. För en genomsnittlig svensk arbetare ger det ungefär två tusen kronor mer i lön under avtalsperioden, enligt LO.
För LO-förbunden innehåller avtalen dessutom en låglönesatsning varje år så de arbetsplatser eller branscher med anställda som tjänar under 29 100 kronor per månad får en högre lönepott.
Det är det inte alla som gillar.
Oro för företagen
– Vi tvingas konstatera att nivån på märket är smärtsamt hög för handeln.
Det är arbetsgivarorganisationen Svensk Handels vd Sofia Larsen som säger det. Hon är orolig för hur avtalsförhandlingarna med Handelsarbetareförbundet kommer gå nu.
Larsen tror nämligen att det kommer bli ”extremt tufft” för många företag i handeln att klara av de ökade kostnaderna. Inte minst det faktum att märket slår fast att deltidsanställda ska få övertidsersättning när de jobbar mer än sin kontrakterade arbetstid.
Åh fan.
Ingen brist på pengar
Enligt facket är deltidsarbete den dominerande anställningsformen inom branschen. Hela 76 procent av kvinnorna och 61 procent av männen i handeln arbetar deltid.
Kravet på heltid – eller åtminstone utökad deltid – är en central punkt i Handels avtalsrörelse. Bland dem som arbetar mellan halvtid och 29 timmar i veckan uppger 76 procent att de vill jobba mer. En utökning med bara två timmar i veckan skulle innebära 1 520 kronor mer i månadsinkomst.
Mellan 2020 och 2023 ökade vd-lönerna i handeln i genomsnitt med 10,1 procent per år. Det motsvarar en löneökning på 46 000 kr i månaden. Under samma period kunde butiksarbetare med heltidsjobb räkna in en lönehöjning på 878 kronor i månaden.
Så ser avtalsrörelsens stridsfrågor ut i blixtbelysning: Ska det löna sig att arbeta, ska kvinnors löner upp, ska heltid vara en norm?
Det råder ingen brist på pengar. Det råder en enorm brist på en vilja att fördela pengarna på ett smartare och mer anständigt sätt.
