Avtal klara för industrin – så mycket ökar lönerna
”Ett bra resultat”, anser IF Metalls Marie Nilsson om det nya avtalet som i år ska ge drygt 3 procent i högre löner. Arbetsgivarna menar att det är ”utmanande högt”. Nu återstår att se hur övriga arbetsmarknaden tolkar industrins norm.
Företrädare för de fem förbunden inom industrin, Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Eva Guovelin, Livs, Per-Olof Sjöö, GS-Facket.
UPPDATERAD 1 APRIL 2025 KL 13:36
Precis före klockan 02 natten till tisdag kom beskedet att fack och arbetsgivare kommit överens om de första avtalen i årets stora avtalsrörelse.
Industrins nya avtal är tvååriga och har löneökningar och andra förbättrade villkor till ett värde av sammanlagt 6,4 procent.
– Man kan alltid önska sig mer, men vi tycker att vi har uppnått ett bra resultat som faktiskt är ett av de högsta i industriavtalets snart 30-åriga historia, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson.
I år är avtalets värde 3,4 procent och nästa år 3,0 procent. Förutom löneökningar ingår då till exempel avsättningar till arbetstidskonton.
För anställda på Teknikavtalet höjs lönerna i ett första steg med 3,2 procent från idag, den 1 april 2025. Den 1 april 2026 blir höjningen 2,9 procent. På andra avtalsområden kan siffrorna vara lite annorlunda, beroende på hur mycket som går till arbetstidsförkortning och andra förbättringar.
Låglönesatsning
Det nya avtalen med LO-förbunden innehåller också en låglönesatsning.
De lägsta lönerna räknas upp till 29 100 kronor när potten ska beräknas i år och till 30 031 kronor nästa år. Det innebär lägst 989 kronor per månad första året och 903 kronor andra året.
– En låglönesatsning är också en jämställdhetssatsning eftersom en större andel av del lågavlönade är kvinnor. Det är en viktig del av arbetsplatser och branscher som har lågt löneläge, både i och utanför industrin, säger Livs ordförande Eva Guovelin på tisdagens pressträff.
Arbetstidsförkortning
Avtalet innehåller också avsättningar till arbetstidsförkortning och delpension, som innebär att anställda får möjlighet att trappa ner arbetstiden när de blir äldre.
Livs ordförande Eva Gouvelin säger till Arbetet att hon är extra nöjd med att uppgörelsen innehåller avsättningar till arbetstidsförkortning.
– Under avtalsperioden läggs ytterligare fem timmar till arbetstidskontot på livsmedelsavtalet. Då kommer vi upp i 52,5 timmar och har nått över halvvägs till målet om 100 timmar, som vi satte för många år sedan, säger Eva Guovelin.
Utformningen och omfattningen av arbetstidsförkortning varierar mellan olika avtalsområden i industrin.
Deltidare får övertid
En annan facklig framgång som hon framhåller är att deltidsanställda ska få övertidsersättning när de jobbar mer än sin kontrakterade arbetstid.
Är detta norm även för andra avtalsområden utanför industrin?
– Ja, det anser vi. Men arbetsgivarna tycker annorlunda, säger Eva Guovelin.
Unionens ordförande Peter Hellberg betonar att han anser att överenskommelsen har ett normerande värde.
– Unionen har många avtalsområden utanför industrin. Där kommer vi att agera som att det är en normering, säger Peter Hellberg.
Unionen organiserar bland annat tjänstemän inom handeln som har kollektivavtal med Svensk Handel.
Tomas Undin, förhandlingschef i Teknikföretagen säger å sin sida att uppgörelserna om arbetstidsförkortning och övertidsersättning för deltidsanställda inte ingår i normeringen, det så kallade märket.
– Normeringen innehåller nivåfrågan, hur långt avtalet blev och viktningen av avtalet. Inget annat, säger Tomas Undin.
Svenskt Näringsliv: Mertid ingår inte i märket
Mattias Dahl, vice vd på Svensk Näringsliv ger sin syn på vad som ingår i märket:
– Märket är en kostnadsram på 6,4 procent på två år. Det är vad fack och arbetsgivare på övriga avtalsområden på arbetsmarknaden har att förhålla sig till.
Överenskommelserna inom industrin om arbetstidsförkortning ska inte ses som en norm för andra, anser Mattias Dahl. Inte heller överenskommelsen om att deltidsanställda har rätt till övertidsersättning när det jobbar extra.
– I industrin är väldigt få anställda på deltid. I flera andra branscher är förhållandena väldigt annorlunda. Ytterst är det en juridisk fråga om det är diskriminerande att ha olika ersättning för heltids- och deltidsanställda. Hittills har ingen drivit det i domstol. Det är upp till parterna på respektive område om man vill reglera det i kollektivavtalen. I så fall ska det ske inom kostnadsmärket 6,4 procent.
”Utmanande högt”
Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf konstaterar att avtalets värde 6,4 procent är utmanande högt.
– Det ligger en bit över jämförbara konkurrentländer, så det är självklart utmanande för industrins konkurrenskraft. Men i vår osäkra tid är det bra att industrins parter visat ansvar och satt förutsättningarna för två år. Det är bra för svensk arbetsmarknad att ha en fast punkt att hålla sig i.
Han beskriver att parternas olika bild av det ekonomiska läget har gjort förhandlingarna väldigt svåra.
– Mot den bakgrunden var det nog inte så märkligt att avtalet kom först sent på natten.
Kollektivavtal är värt att fira, tyckte fackligt aktiva från IF Metall och Akademikerförbundet SSR. De uppmärksammade industrins nya kollektivavtal på tisdagen genom en manifestation utanför bilföretaget Teslas showroom i centrala Stockholm. IF Metall strejkar sedan 17 månader för att deras kollektivavtal ska gälla även på Tesla. ”De flesta som går förbi är positiva” säger Emma Hansson från IF Metall Stockholm, till höger på bilden.
