Så skapade strejkbrytare wienerbrödet – fem ord födda ur kamp
Konflikter på arbetsmarknaden har gett oss nya ord och uttryck genom historien. Kanske är det dags att förnya ordboken.
Ordet Wienerbröd uppstod på grund av en konflikt.
1 Wienerbröd
1850 strejkade danska sockerbagare för högre lön och bättre villkor. Bageriägarna kallade in strejkbrytare från Österrike. Dessa introducerade sin specialitet, ett frasigt bakverk av jästdeg med inkavlat smör. Fenomenet har blivit världsberömt som ”Danish pastry”, men benämns i Norden efter sina österrikiska upphovsmän som wienerbröd.
Charles Boycott.
2 Bojkott
När skörden slog fel 1879 krävde jordbrukare i västra Irland sänkt arrende. Förvaltaren Charles Boycott sa nej. På uppmaning av böndernas organisation vägrade arbetare skörda hans grödor, affärsmän slutade handla och posten höll inne hans brev. Boycott gav upp och lämnade Irland. Hans namn lever kvar som ett uttryck för köpstrejk.
3 Svartfötter
Människor som arbetar trots strejk har alltid föraktats av arbetarrörelsen då de ansetts svika kollektivet och försvaga strejkvapnet. Benämningen svartfötter kan stamma från kolgruvearbetare som smutsade ner sig i gruvorna samtidigt som strejkande höll sig rena utanför. Svenska arbetsgivare organiserade strejkbrytare fram till 1930-talet.
Grand Hotell i Saltsjöbaden.
4 Saltsjöbadsanda
Efter skotten i Ådalen 1931 och andra våldsamheter slöt facket och arbetsgivarna fred. I Saltsjöbadsavtalet 1938 lovade arbetsgivarna att stoppa strejkbryteriet. Parterna skulle respektera varandras rättigheter och lösa konflikter genom förhandlingar. Samförståndsandan har fått namn efter familjen Wallenbergs lyxhotell vid Baggensfjärden.
5 Muskning?
2021 förlorades ynka elva arbetsdagar i Sverige genom strejk. Två år senare utbröt Teslakonflikten. Bilföretaget med världens rikaste ägare har anlitat strejkbrytare och rundat fackens stridsåtgärder i en utdragen katt-och-råtta-lek. Är det en ny och mindre fredlig era som inletts på svensk arbetsmarknad? Vi kanske kan kalla det muskning?