Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ett bättre arbetsliv kräver modig journalistik

Sök

Ulf Kristersson måste vara världens bästa kompis

Johannes Klenell om konsekvenserna av Ulf Kristerssons kompisrekryteringar.

En av förra årets stora mediala händelser var när Stockholms landshövding, Anna Kinberg Batra, kompisrekryterade vännen Anna Borgs som planeringschef på länsstyrelsen. 

Rekryteringsprocessen, som förväntas vara offentlig, gjordes med en lapp uppsatt i Länsstyrelsens reception.

Lustigt nog har Anna Borgs en bakgrund i justitieminister Gunnar Strömmers Centrum för rättvisa, en verksamhet med uppdrag att värna individens grundläggande fri- och rättigheter mot myndigheters maktutövande.

Kinberg Batra – själv en kompisrekrytering av statsminister Ulf Kristersson – är gudmor till Anna Borgs barn. Anna och hennes man Martin är inte bara goda vänner till Kinberg Batra, Martin är också Ulf Kristerssons gamla vapendragare och biträdande partisekreterare.

Det framkom senare att Kinberg Batra även rekryterat en annan vän som organisationschef, managementkonsulten Gunnar Ekman.

Denna höll bland annat föreläsningar om ”varför det är i “skitsnacket” efter mötet som nyckeln till det verkligt lyckade ledarskapet ligger.” Sett till Kinberg Batras ledarskap i övrigt tycks ämnet ha varit passande.

Till sist fick landshövdingen helt enkelt lämna sin post.

Anna Kinberg Batra var uppenbarligen långtifrån ensam med att arbeta med kompisrekryteringar i Tidöstyret.

Svenonius belönades

Irene Svenonius, känd för att vilja privatisera allt som rörde sig i vården när hon var finanslandstingsråd i Stockholm belönades av Kristersson med en tjänst på statens fastighetsverk. Den hade hon hunnit söka innan den ens var utlagd. Ansökan var två meningar lång. 

Hon påbörjade sedan, symtomatiskt, omedelbart en utförsäljningsfest av statliga fastigheter.

Sedan har vi, givetvis, Kristerssons gamle bästis Henrik Landerholm. Men han är nästan en historia för sig.

Här borde någon sorts botten vara nådd. Men då meddelade DN i går att 150 tjänster på Regeringskansliet enbart lagts ut på en iPad i deras reception.

Vilket väl får sägas vara ett steg framåt i utvecklingen då de åtminstone digitaliserat nepotismen med lappannonser.

Ett bakslag i detta är att receptionisten då och då glömt ladda iPaden.

Det har inneburit att en mängd tjänster på våra myndigheter haft väldigt få sökande. Och att de oftast gått till den enda sökande som vetat att jobbet legat ute. Oerhört lämpligt om du vill rekrytera på feeling snarare än meriter.

Misstänksamhet mot statsapparaten

Inom den svenska näringslivshöger som Kristersson får sägas tillhöra har det länge funnits en stark misstänksamhet mot den statsapparat man sett som en förlängd arm av socialdemokratin.

Inte helt utan grund. Socialdemokraterna satt väldigt länge vid regeringsmakten och under den tiden tillsattes många chefer och myndigheters generaldirektörer från regeringens egna led, inte minst under regeringen Persson.

Det var också under deras tid vid makten, 2020, som iPaden implementerades i Regeringskansliets reception. Sen har den bara fått pågå. Vi pratar 150 potentiella vänskapsrekryteringar. Det är oerhört ambitiöst. Någon sorts rekord i nepotism.

Inte speciellt konstigt, när Kristersson nu tagit regeringsmakten och ska göra upp med denna upplevda socialdemokratiska ”deep state”, då gör han det, föga oväntat, genom en kultur som är ännu värre. 

Liberalen Anna Starbrink fick just nytt jobb som chef för MSB, ett jobb hon sökt nio månader för sent men fått en vecka senare. Trots 56 andra sökande. Så rullar det på.

Sverigedemokraten Carina Ståhl fick jobbet som landshövding i Gävleborg. Sett till att hon är dömd för förtal, två gånger, kan det ha funnits lämpligare personer för det jobbet.

Ulf Kristersson måste helt enkelt vara världens bästa kompis. Vi har tio procents arbetslöshet i Sverige, men bland Tidöstyrets politiker går det ingen som helst nöd.

Parallell till Trumps USA

Det är svårt att inte dra en parallell till Trumps USA, där Elon Musk nu går fram som en skördetröska över landets myndigheter och påstår sig, likt en Jens Nylander – en man oerhört många borgerliga vill ge ett nobelpris i ekonomi för hans AI som påstår sig avslöja kommuners slöseri – på crack, rensa upp i byråkratträsket.

Än så länge har Musk på så vis mest bevisat två saker. Att det inte är riktigt så enkelt, samt att AI är en teknik som är direkt sanhällsskadlig i händerna på en man med en orimlig övertro på sig själv.

Vilket, om vi ska vara ärliga grabbar, är rätt många av oss.

I Sverige hade åtminstone någon på Regeringskansliet sjukdomsinsikt nog att dra ur sladden till iPaden permanent när Kinberg Batra blev påkommen.

Om Gunnar Strömmer vill göra mer än symboliska insatser för rättvisan så har jag ett tips.

Prata med din kompis Ulf, Gunnar. Tipsa honom om platsbanken.