Svenska vägar Nato-säkras för miljarder – men många planer hålls hemliga
Sveriges vägar står inför en historisk satsning när Nato ställer hårda krav på landets vägar. Miljardbelopp ska satsas men många av planerna hålls hemliga.
Dumperföraren Björn Eriksson och platschefen Anders Bengtsson hoppas att motorvägsbygget vid Ljungby ska bli klart till sommartrafiken.
Regnet piskar ner. Anläggaren Anton Johansson drar åt ett buntband kring viltstängslet, för att fästa ihop det med ett annat. Bredvid honom dånar trafiken fram längs E4.
– Det här stängslet är tillfälligt medan vi gör en breddning av motorvägen, säger Anton Johansson.
Vi befinner oss vid ett vägprojekt i närheten av Ljungby i Kronobergs län. Här slutför anläggningsföretaget Jonab den sista etappen av en ny motorväg. För första gången i svensk historia ska man kunna färdas över 70 mil, från Helsingborg till Gävle, på en fyrfilig motorväg. Dessutom i högre hastighet än innan.
Anton Johansson är från trakten kring Ljungby och är säker på att det kommer att göra skillnad.
– Den här sträckan har länge varit en redig flaskhals, säger han.
Anläggaren Anton Johansson fäster ihop ett viltstängsel.
Militära rörligheten
Vägarbetet på E4, Kånna–Ljungby–Toftanäs, har gjorts i etapper och pågått sedan 2018. Det är ett av de infrastrukturprojekt som har fått EU-medel för att stärka det svenska transportnätet och den militära rörligheten.
”Det är viktigt i det säkerhetspolitiska läget och utifrån vårt kommande Nato-medlemskap”, sa infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) för drygt ett år sedan när det stod klart vilka projekt som hade fått bidrag.
Två andra kommuner fick också pengar. I Halmstad pågår ett stort infrastrukturarbete med att bättra flödet från hamnen och vidare till E6 och riksväg 15 som går till hamnen i Karlshamn. Halmstad fick EU-pengarna bland annat för att hamnen är militärt viktig för EU. Hamnen är dessutom viktig för Nato.
Landgräns mot Ryssland
Ett tredje projekt som fick EU-medel är det i Sundsvall. Där ska kommunen förstärka en bro från hamnen, så att den klarar större tyngder, till exempel militära transporter.
– Med Finlands inträde i Nato fick Nato ungefär 160 mil mer landgräns mot Ryssland, säger Per-Ove Norell, som är Försvarsmaktens främste företrädare för transporttjänst.
– Det innebär att om förband ska förstärka Finland ska de genom Sverige.
Sverige ett transitland
Enligt Per-Ove Norell innebär det nya försämrade säkerhetsläget i Europa att det ställs högre krav på Sveriges väg.
– Vår Natoallians-anslutning gör att Sverige i mångt och mycket numera är ett transit- och baseringsland.
Med transitland menas att trupper, material och resurser kan transporteras genom landet till ett annat land. Baseringsland innebär att militära styrkor och resurser är stationerade, antingen permanent eller tillfälligt i landet.
– Har vi transitsstråk måste det finnas brobärighet, till exempel. Trafikverket tittar på vilka vägar som behöver förstärkas, säger Per-Ove Norell.
E4:an ska breddas och göras fyrfilig hela vägen från Helsingborg till Gävle.
Försvarsmaktens inflytande
Det är mindre än ett år sedan Sverige gick med i Nato, och exakt hur det kommer påverka vår infrastruktur är för tidigt att säga. Men att Försvarsmakten har fått betydligt mer att säga till om när nya vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser planeras är klart.
Hur stort inflytandet är hålls dock hemligt. Till exempel vill regeringen lägga 354 miljarder på drift och underhåll av det statliga och enskilda vägnätet mellan åren 2025 och 2037. Det är en stor jättesatsning jämfört med föregående period. Men vad som kommer att göras, med anledning av Nato-medlemskapet, är sekretessbelagt.
– Av sekretesskäl kan vi inte berätta exakt vad det är, säger Per-Ove Norell.
– Men rent generellt kan man säga att där det inte är lika utbyggd infrastruktur måste man titta särskilt på det och se om vi behöver göra förstärkningar där.
Det råder sekretess
På Trafikverket är tongångarna desamma.
– Utgångspunkten är att vi är offentliga men när vi tvingas till sekretess av säkerhetsskyddskäl då kommer vi stå fast vid det, säger Lennart Kalander, avdelningschef för nationell planering på Trafikverket.
Det han kan säga är att Försvarsmakten spelar en viktig roll i att peka ut vilka projekt som möter deras behov.
– Vi samråder med dem kring detta, säger Lennart Kalander.
Anders Bengtsson, platschef vid vägbygget i Ljungby.
”Detta är vi stolta över”
Vid vägprojektet i Ljungby ligger frågorna om Natos påverkan på svensk infrastruktur långt bort.
Anton Johansson och platschefen Anders Bengtsson vill hellre visa upp Jonabs arbete med motorvägen. De är särskilt nöjda med resultatet av en ny trafikplats med en upphöjd rondell och terrasserande gabioner fyllda med sten.
– Detta är vi stolta över. Dropparna och murarna, det tycker vi har blivit väldigt fint, säger Anders Bengtsson.