Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ett bättre arbetsliv kräver modig journalistik

Sök

Hade Ulf Kristersson menat allvar hade han avgått

Vi lever inte i samma Sverige när vissa grupper är utsatta på ett helt annat sätt än andra, skriver Mattias Skagerholm, en av arrangörerna till det möte i Gubbängen som anfölls av nazister förra året.

Igår höll statsminister Ulf Kristersson ett tal till nationen.

Ett tal som får mig att minnas hur han lät efter att vårt antifascistiska möte i Kärrtorp blivit attackerat av nazister i april förra året. 

Nu känns det osmakligt att jämföra vad vi råkade ut för och det obeskrivliga som hände i Örebro så det menar jag inte att göra.

Utan det här handlar enbart om Ulf Kristerssons retorik och prat om enighet och gemenskap som är väldigt likartad vid båda händelserna.

För nu, precis som då, ekar det tomt. 

Bara dagarna innan attacken lät det så här från Kristersson:

”Vi har fått en globaliserad brottslighet som vi, om vi ska vara ärliga, också handlar mycket om invandring. Vi har haft väldigt hög invandring till Sverige under väldigt lång tid, nu har vi stramat upp den rejält, den måste förbli mycket stram.”

Att nu bara en vecka senare säga:

”När det gäller finns bara ett Sverige. Inte vi och dem. Inte ung eller gammal. Inte född här eller utomlands. Inte land eller stad. Inte höger eller vänster.”

Det känns inte rimligt. Det finns inte bara ett Sverige. Det finns många.

Då kan vi ena landet

Genom nedskärningar av välfärden, genom hård invandringskritisk retorik, genom samarbete med nazistgrundat parti och genom att acceptera Sverigedemokraternas trollfabrik bidrar statsministern till att klyftorna mellan alla dessa olika Sverige växer sig allt bredare och djupare.

Jag är aktiv i en liten vänsterpartistisk lokalförening med runt 200 medlemmar och hotet från högerextremister har gjort att vi har fått börja tänka till kring säkerheten på ett helt nytt sätt de senaste åren.

Det är inte bara vi aktivister som känner av den ökande otryggheten utan de här högerextrema grupperna bidrar till att sprida rädsla och otrygghet i samhället för många.

Men rädslan och otryggheten de bidrar till drabbar inte oss alla på samma sätt.

Jag är vit, klär mig heteronormativt och kan passera utan att känna mig lika rädd som många andra. Men jag vet också att jag blivit fotad av högerextremister. En liten oro att jag ska bli igenkänd finns alltid.

Vi lever inte i samma Sverige när vissa grupper är utsatta på ett helt annat sätt än andra.

Ulf, vill du skapa enighet och gemenskap, avgå!

Erkänn att du ljög Hédi Fried rakt upp i ansiktet.

Be om ursäkt för att du någonsin valde att samarbeta med ett nazistgrundat parti, du kan lyfta gamla citat från dig själv när du förklarar varför.

Först då kan vi börja ena landet igen och bygga upp en gemenskap som bygger på en allmän demokratisk grund, där vi drar gränser för vad vi är villiga att acceptera för att få makt.

Retorik som trappats upp

Splittringen blir väldigt tydlig när SVT:s politiska kommentator Mats Knutson gör den här skarpsynta analysen:

”Flera av de döda har invandrarbakgrund, hur många är i dagsläget oklart. Finns rasistiska motiv bakom dådet, kan det leda till en polariserad debatt om rasism och främlingsfientlighet.”

Leda till en polariserad debatt om rasism och främlingsfrihet? I vilken värld lever karln?

I den värld jag lever i så har den invandringskritiska retoriken trappats upp allt mer år för år under lång tid och nu sitter ett nazistgrundat parti i regeringsunderlaget och är med på regeringens pressträffar. Det upplever i alla fall jag som polariserande.

Sverigedemokraternas megafon Riks Richard Sörman får kommentera massmordet och presenteras som respektabel journalist i Godmorgon Världen i P1, han har tidigare uttryckt sig så här:

“Jag förstår att många svenskar lever i förnekelse. Jag förstår att vi ropar för döva öron om vi tar i för mycket. Men ändå: Handlar inte allt detta egentligen om en enda sak? Vi vill att dessa människor åker hem. Svårare än så är det inte. Visst kan vi klaga på gängkriminaliteten, segregationen och skolresultaten. Faktum kvarstår att det verkliga problemet är folkutbytet.” 

Ja du, Mats Knutsson. ”Leda till en polariserad debatt”.

Den här texten är i sig själv ett talande exempel på hur polariserad debatten och samhället är idag.

För där jag känner mig spottad i ansiktet av falskheten själv efter Kristerssons tal till nationen, ser Oisín Cantwell på Aftonbladet en nyvunnen värdighet.

Se varandras perspektiv

Vi lever i så olika världar idag. Den här polariseringen är oerhört farlig och driver oss till isolering och extremism.

Jag vill inte bidra till den, men jag kan heller inte blunda för den verkligheten jag lever i. Ulf Kristersson, Mats Knutson och Oisín Cantwell har sina erfarenheter.

Vi måste börja försöka se varandras perspektiv och här har jag försökt dela med mig av mina.

Jag hoppas de lyssnar och försöker förstå.