Efter skolskjutningen i Örebro: Lotta Edholms krav på låsta skolor kostar ingenting

Efter skjutningen på Campus Risbergska i Örebro har frågor om säkerheten i svenska skolor fått förnyad aktualitet. Skolminister Lotta Edholm (L) säger till exempel att svenska skolor är för öppna. Uppmaningen till landets rektorer: lås skolorna!

Det är på sätt och vis ett logiskt svar på de senaste årens eskalerande våld i skolan – med händelserna i Örebro som tragisk höjdpunkt – men det väcker samtidigt frågor om hur långt vi kan gå för att uppnå en känsla av trygghet.

Just nu är det lätt att svara: “hur långt som helst”.

Högre nivåer av otrygghet

Samtidigt är det ju så att extremt våld i svenska skolor är mycket ovanligt. Och erfarenheter från andra länder visar att satsningar på säkerhetslösningar som låsta dörrar, metalldetektorer och övervakningskameror inte alltid lever upp till förväntningarna.

USA är förstås inte Sverige, men en studie från Ohio State University pekar på att skolor som bygger ut sin säkerhet ofta upplever högre nivåer av rädsla och otrygghet bland både elever och personal, utan att några reella säkerhetsvinster kunnat påvisas.

Forskning visar också att synliga säkerhetsåtgärder kan försämra skolmiljön. En rapport publicerad av forskare vid University of California varnar för att strategier för att säkra skolor ofta underminerar själva lärandet och kan få elever att känna sig misstänkliggjorda och övervakade.

Murar är inte trygghet

Den svenska skolutredaren Jonas Trolle har föreslagit att man bör lagstadga om brottsförebyggande arbete i skolor och upprätta beredskapsplaner för hotfulla situationer. Det är förslag som speglar en mer balanserad syn på säkerhet.

I stället för att panikartat låsa in elever bakom fysiska barriärer har Trolle betonat vikten av strukturerade insatser som hanterar hotbilder – samtidigt som skolans grundläggande funktion som trygg plats för lärande bevaras.

Forskningen är tydlig: Trygghet handlar inte bara om fysiska barriärer utan också om att skapa skolmiljöer präglade av förtroende, gemenskap och omsorg om elevernas välbefinnande.

För att uppnå verklig trygghet i skolorna krävs en långsiktighet och förebyggande arbete. Satsningar på elevhälsa spelar en avgörande roll. Forskning visar att fler kuratorer, psykologer och stärkt vuxennärvaro ofta ger bättre förutsättningar för att identifiera och stödja elever i riskzonen – innan problemen eskalerar.

Kostnadsfria utspel

Ett arbete som fokuserar på att bygga starka relationer mellan lärare och elever, skapa ett tryggt skolklimat och erbjuda stöd mot psykisk ohälsa har visat sig vara mer effektivt än göra skolan till en fästning.

Mot den bakgrunden blir skolministerns kommentarer om låsta skolor märkliga. Över hela landet kommer huvudmän, rektorer och fack gemensamt göra översyn av skolornas skalskydd. Men Lotta Edholms utspel om låsta dörrar är ytterligare ett utspel som inte kostar något och som lägger ansvaret på andra. 

Att lägga huvudansvaret på skolorna att hantera djupare samhällsproblem – som vapentillgång, psykisk ohälsa, rasism och socialt utanförskap – riskerar att skapa en falsk känsla av trygghet.

Dessutom är Edholm minister i en regering som under inflationschocken ignorerat skolans rop på hjälp. Den största delen av statsbudgetarnas reformutrymme har gått till skattesänkningar som primärt gynnat manliga höginkomsttagare.

Barn i fängelse

När lärarfacket talade om de värsta nedskärningarna på 30 år sänkte Lotta Edholms regering skatten i stället.

Och gjorde det möjligt att sätta barn i fängelse.

Och förenklade byggandet av fängelser och häkten.

Resultatet?

Färre elevassistenter, färre kuratorer, halvklasser som blev helklasser, sämre stöd till elever med särskilda behov och ökad administrativ börda för lärare och rektorer.

Fler sjukskrivningar. Sämre utbildning.

Mindre pengar till skolor och förskolor i områden där barnen kommer från lågutbildade familjer med låga inkomster. Sämre möjligheter att fånga upp barn och unga som behöver stöd för att bryta social isolering och utanförskap.

För att bygga verklig trygghet i skolan krävs mer än låsta dörrar. Sverige behöver en skolpolitik som förstår och prioriterar långsiktiga lösningar – inte kortsiktiga symbolåtgärder som riskerar att förvandla skolorna till fängelseliknande miljöer utan att göra dem säkrare.