Miljardprojekt skulle ge långtidsarbetslösa arbete – 32 fick jobb första året
Reformen som skulle hjälpa nyanlända och långtidsarbetslösa att få jobb har inte fått någon flygande start. Under 2024 fick bara 32 personer etableringsjobb. Av de 235 miljoner som avsatts i budgeten gick 1,2 miljoner åt vilket motsvarande en halv procent.
Arkivbild från Arbetsförmedlingen.
Med buller och bång annonserades etableringsjobben hösten 2017. Arbetsmarknadens parter och den dåvarande socialdemokratiska regeringen hade kommit överens om en anställningsform som skulle hjälpa nyanlända och långtidsarbetslösa in på arbetsmarknaden.
Det pratades om 10 000 sådana anställningar.
Men det skulle dröja sex år innan etableringsjobben blev verklighet. Först den 1 januari 2024 blev det möjligt att söka ersättning för den nya anställningsformen.
2,4 miljarder fram till 2026
Tidöregeringen hade då avsatt 260 miljoner kronor i budgeten för reformen under 2024. Fram till och med 2026 har 2,4 miljarder avsatts.
Sedan dröjde det ytterligare fyra månader innan det första jobbet kom på plats. Det var en så stor händelse att den dåvarande arbetsmarknadsministern Johan Pehrson såg sig föranledd att skicka ut ett pressmeddelande.
– Nu kortar vi vägen från nyanländ till nyanställd. Etableringsjobben är en viktig del i arbetet för att få fler långtidsarbetslösa och nyanlända i jobb. Jag är glad att det första etableringsjobbet nu är på plats, sade han då.
När Arbetet begär ut siffror för helåret 2024 visar det sig att bara en bråkdel av de avsatta pengarna har kommit till användning.
32 jobb på ett år
Under förra året beslutades 32 etableringsjobb. Den totala kostnaden för 2024 uppgår till 1,2 miljoner kronor, 0,5 procent av budgeten.
– Det är klart att man har hoppats att det skulle vara något fler. Men vi får se om det tar fart framgent, säger Torbjörn Hållö, chefsekonom på LO.
Han ser flera olika möjliga förklaringar till att det går så pass trögt. Bland annat att den ena av de grupper reformen riktar sig till, nyanlända i Sverige, just nu är färre än på mycket länge. Men också att arbetslösheten just nu är på väg uppåt.
– Det gör att företag som drar ner inte kan använda sig av den här anställningsformen. Man kan inte dra ner samtidigt som man anställer med etableringsjobb, säger Torbjörn Hållö.
”För tidigt att prata om misslyckande”
En tredje orsak tror han är att det än så länge är få företag som känner till etableringsjobben. Här är parterna, Arbetsförmedlingen och kommunerna en uppgift, enligt Torbjörn Hållö, att informera om att anställningsformen finns.
Är det för tidigt att kalla reformen misslyckad?
– Det verkar väldigt dumt. Tvärtom är det många fler avtal som har tecknats än vad de flesta trodde. Det är roligt. Nu väntar vi på att det börjar användas också.
Avtalen han pratar om är de specifika överenskommelserna som fack och arbetsgivare tecknat för olika branscher och som bygger på det centrala avtal som har tecknats mellan Unionen, Svenskt Näringsliv och LO.
Hittills har drygt 100 sådana avtal tecknats, varav hälften inom industrin. Trots det är det bara ett av de 32 etableringsjobben som är i den branschen. Allra flest, en tredjedel, finns i apoteksbranschen.
Arbetet har sökt Svenskt Näringsliv, som avböjer att kommentera i dagsläget, och arbetsmarknadsminister Mats Persson (L), som inte återkommit.