”Januari måste inte vara årets fattigaste månad – så kan vi motverka det”
Det måste inte vara så här kämpigt, skriver Viktor Risling från Seko Stockholm.

Januari är en månad som ofta förknippas med ekonomiska utmaningar. Men det är vecka 4 som sticker ut som årets fattigaste vecka för många vanliga arbetare.
Efter julens extravagans och nyårets festligheter möter många hushåll en obekväm ekonomisk verklighet. Men varför är det just vecka 4 som drabbar hårdast, och vad kan vi göra åt det?
En perfekt storm av utgifter och inkomster
Julhögtiden är en betydande faktor bakom den ekonomiska pressen i januari. Svenskar spenderar tillsammans miljarder på julklappar, mat och resor, vilket ofta leder till att bankkontona är nästan tomma innan nyår ens hunnit ringa in.
För de flesta arbetare som får lön runt den 25:e varje månad, måste decemberlönen dessutom räcka i över fem veckor.
Samtidigt sammanfaller januari med flera återkommande utgifter som många underskattar. Avgifter för gymkort, försäkringar och medlemskap i föreningar – ofta kombinerat med vintermånadens höga elräkningar. En ekonomisk snara som stramas åt just under vecka 4.
Konsekvenser för hushållen
De påtagliga utmaningarna under vecka 4 går bortom tomma plånböcker. Ökad stress påverkar i sin tur mångas mentala och fysiska hälsa. För vissa leder situationen även till att de tvingas ta dyra sms-lån eller andra krediter och det redan enorma skuldberget växer.
Det är också viktigt att påpeka att detta är ett systematiskt problem som drabbar de mest utsatta allra hårdast. Lågavlönade, ensamstående föräldrar och de med osäkra anställningar har särskilt svårt att navigera dessa veckor.
När barnen har jullov från skolan behöver föräldrarna själva ordna med lunch om dagarna, vilket innebär mer utgifter. Statistik från Kronofogden visar dessutom att 19 procent av alla barn i Rinkeby-Kista lever i en familj som har skulder och/eller skuldsanering. 19 procent av våra barn.
Motverka vecka 4-syndromet
För att motverka att vecka 4 blir en årlig ekonomisk fälla behövs både individuella och strukturella åtgärder:
- Utbildning: Skolor och arbetsplatser bör erbjuda utbildning i privatekonomi för att hjälpa individer att undvika skuldfällor. Stockholms stads budget- och skuldrådgivare kan även få i uppdrag att ha öppna utbildningar för stadens medborgare.
- Policyändringar: Arbetsgivare kan exempelvis förlägga löneutbetalningar tidigare i januari eller ge möjlighet till delutbetalningar. Staten kan också införa ekonomiska incitament för sparande.
- Fördelning av utgifter: Försäkringsbolag och företag kan erbjuda möjligheten att sprida ut betalningar över året i stället för att samla dem i januari.
Vecka 4 behöver inte vara årets fattigaste vecka. Genom att lyfta fram detta som ett samhällsproblem och implementera lösningar kan vi skapa en bättre balans i hushållens ekonomi. Nästa januari kan vara starten på något nytt – om vi tar tag i problemet redan idag, tillsammans.