Byggföretagaren berättar inför rätten om hur det krävs särskilda id-kort på byggen, att det betalas lön den 25:e och att man jobbar 40 timmar i veckan.

– Nu har du ju berättat hur det borde vara, säger åklagaren Patrick Sonevang.

Enligt honom skiljer sig verkligheten som mannens anställda fått uppleva markant från företagarens beskrivning. De ska ha jobbat utan att få betalt.

Omskriven redan 2012

Det är långt ifrån första gången den här byggföretagaren blir ifrågasatt för sina arbetsvillkor.

I rätten betonar han att han drivit byggföretaget sedan 2007 och uppger att han jobbat seriöst med stora bolag. Men företaget har nästan lika länge dragit till sig uppmärksamhet på grund av vittnesmål om mycket dåliga arbetsvillkor.

– Det blev 300 till 350 kronor för en hel dag när jag jobbade till klockan elva på kvällen, berättade en man som arbetat för honom i tidningen Byggnadsarbetaren redan 2012.

I artikeln vittnar flera personer om låga löner, papperslösa arbetare och fusk med id-kort som krävs på byggen. 

Året innan hade Byggnads stämt företaget med krav på löner och ersättningar i tre fall, som slutade i förlikningar.

Trävägg med en dörr och en elektronisk skärm märkt "Sal 14." Rökförbudsskylt och handspritdispenser i närheten.
Här i sal 14 hålls rättegången mot byggföretagaren.

Sovit på bygget

Tio år senare, 2021, vittnar en rad arbetare i tidningarna Arbetaren och Byggnadsarbetaren om bland annat väldigt långa arbetsdagar och uteblivna löner. Om att somna hungrig på kartonger och bubbelplast på arbetsplatsen.

Samma år döms mannen för brott mot utlänningslagen, då en anställd saknat arbetstillstånd.

Och nu, i början av 2025, sitter han i Södertörns tingsrätt med tre män från Nicaragua och El Salvador på andra sidan salen. Åtalad för att ha utsatt dem för människoexploatering.

Det är ett brott som tillkom i lagboken 2018 för att komma åt exploatering bland annat i arbetslivet, men som visat sig svårtillämpad. Det finns endast tre fällande domar.

”Jobbat en månad, inte fått pengar”

När utredningen i det här fallet började gällde den ett betydligt större antal drabbade än de tre män vars fall nu gått ända till åtal. Enligt stämningen har de tre gjort målerijobb för byggföretaget under oktober 2020.

I polisförhör beskrivs bland annat usla boendeförhållanden, att de fått sova på golvet och haft dåliga möjligheter att laga mat. Men i rättegångssalen är fokus på långa arbetsdagar och att de över huvud taget inte fått lön för arbetet, trots löften om en viss summa för varje lägenhet.

– Nej, inte en krona, svarar den första av dem på om han fick någon lön.

– Jag fick absolut ingenting, svarar nästa man på motsvarande fråga.

Den tredje personen sammanfattar sin känsla när han återvände till Stockholm efter att ha gett upp om betalning:

– Jag var ledsen efter att ha jobbat en månad och inte ha fått pengar.

”De har inte jobbat för bolaget”

Enligt åtalet anlitade byggföretagaren männen utan att någonsin ha för avsikt att betala för deras arbete. Vidare hävdas att han har utnyttjat deras svåra situation. Männen var relativt nyanlända i Sverige, kunde inte språket och beskriver att de var i stort behov av arbete.

När byggföretagaren hörs på tisdagsförmiddagen, rättegångens andra dag, nekar han till brott, faktiskt till att alls ha anställt de tre männen.

– De har inte jobbat för bolaget, säger han.

Han uppger att en arbetsledare som jobbat för honom tycks ha anlitat dem på eget bevåg, men att det i så fall inte var på uppdrag av företaget.

Åklagaren läser upp sms som skickats mellan två av männen och den åtalade, där de frågar efter lön för arbete de gjort för honom. Bygg-vd:n säger sig inte veta varför de hör av sig till honom. Han minns inte heller varför en av dem sms:ar om att plockas upp i hans bil.

Åtalad för övergrepp i rättssak

Utöver människoexploatering är mannen åtalad för övergrepp i rättssak, ett brott som ger minst sex månaders fängelse. Åklagaren Patrick Sonevang menar att straffvärdet i det här fallet ligger något högre.

Det handlar om ett drygt 50 minuter långt inspelat samtal som spelades upp i rätten på måndagsförmiddagen.

– Sådana som dig äter jag till frukost på morgonen, förstår du det, säger byggföretagaren i samtalet till ett fackligt ombud för SAC utanför Arbetsdomstolen, där de just haft överläggningar.

Samtalet sjuder av okvädesord och förolämpningar, frågor och påståenden om mannens privatliv, påståenden om att han står i personlig skuld till byggföretagaren och krav på att han ska lämna över sin bilnyckel.

I slutet pratar företagaren om att det inte vore bra om den fackliga företrädaren fick en pistol i munnen när hans fru ser på.

– Det var fel ordval, säger han om samtalet i rättssalen.

Men han nekar till brott och säger att samtalet inte varit till för att hämnas eller hota, att han känt sig pressad av facket och varit frustrerad över deras metoder. Bland annat håller han dem ansvariga för tidningsartiklar som skrivits om företaget och menar att uppgifterna inte stämmer.