Bolånetaket kan vara på väg att höjas från dagens 85 procent till 90.

Regeringens utredare Johan Hassler har inte hymlat med att just sänkta trösklar in på bostadsmarknaden varit målet.

Anledningen, menar han, är att efterfrågan på bostäder minskat.

80 miljarder i vinst

Och visst låter det gött? Mindre handpenning, lägre amorteringskrav. En potentiell väg in på bostadsmarknaden öppnas upp.

Helt plötsligt känns det möjligt för många som tidigare funnit det ouppnåeligt. Låt flitens lampa lysa och spara, så ska allt lösa sig – ungefär.

Men vad bygger man analysen kring minskad efterfrågan på?

Inte är det Boverkets årliga rapport i alla fall. Där uppges nämligen att det råder bostadsbrist i mer än hälften av Sveriges kommuner.

Kostnadschocken till följd av höjda räntor har så klart haft effekter. Bankerna gjorde en vinst på 80 miljarder kronor genom att höja bolåneräntorna men inte sparräntan.

Löser det bostadskrisen?

Trots den uppenbara orättvisan i hur bank efter bank kunnat göra rekordvinster och dela ut miljarder till sina aktieägare så fortgår snedfördelningen.

Men marknaden har stannat upp. Det lönar sig inte längre att bygga, enligt marknadens logik, så det byggs knappt – med några få undantag.

Människor som skulle kunna bo i hyresrätt ger ofta upp på tanken. Ingen efterfrågar en boendeform som känns hopplös att uppnå.

Med höjt bolånetak vågar fler drömma om en bostadsrätt. Är det nu vi löser bostadskrisen?

Bostadspriserna ökar

Tyvärr inte. Det är snarare ännu ett sätt att upprätthålla den numera inbyggda orättvisa som dikterar villkoren för hur vi bor i Sverige.

Riksbanken har nu höjt räntan dubbelt för första gången på 10 år, och mycket pekar på att ytterligare en höjning är nära. Effekterna märks redan – i form av ökade bostadspriser.

De som har det gott ställt ekonomiskt kan fortsatt driva upp priserna, medan bankerna kan fortsätta belåna var och varannan svensk.

Dina bolån kommer inte matcha styrräntan på 2,75 procent på ett bra tag, och sparräntorna hann aldrig ens upp till nuvarande bolåneränta. Jackpot för den marknad som högern förlitar sig på men som är direkt värdelös för den som hoppas på att hitta någonstans att bo till ett rimligt pris.

Passiv symbolpolitik

Regeringen hymlar inte ens med det. De ställer inga krav på bankerna. Den som vill bo får finna sig i att bli utarmad.

I stället vill Tidö-gänget se en passiv bostadspolitik som inte nödvändigtvis ökar bostadsbeståndet men som definitivt driver allt fler in i gapet på banker som visat sig vara giriga lånehajar.

Politik som alltid ger mest till den som har mest kan aldrig utmana den orättvisa ordning som råder. Den kommer heller inte att lösa problemet att det faktiskt inte byggs bostäder.

Verkligheten kryper sig allt närmare dem som hellre pratar om perfekta marknader och om utbud och efterfrågan. Det blir inte enkelt att övertyga någon som betalar 5 procent bolåneränta eller hyr en dyr lägenhet i andra hand att lösningen på dennes problem är att allt ska bli ännu dyrare.

Men med regeringens passiva symbolpolitik kan bankerna i alla fall skratta sig lyckliga när vi går till dem.