Långvarig smärta betyder inte bara att man har ont. Det kan också innebära att man tvingas välja bort jobb, studier, intressen och sociala aktiviteter – och att livsgnistan falnar.

Ungefär var femte svensk lever med långvarig, så kallad kronisk, smärta. Inför den Internationella Reumatikerdagen den 12 oktober vill vi uppmärksamma den verklighet som många lever i och det faktum att vissa får hjälp i vården, men andra inte.

Smärta föder smärta

Vid kronisk smärta är inte smärtsignalen skyddande, som den är vid akut smärta då den får oss att reagera. Vid akut smärta skyddar vi oss och är mer försiktiga så att det skadade området får en chans att läka, till exempel vid brännskada eller en stukad fot.

Kronisk smärta definieras ofta som smärta som pågår under minst tre till sex månader. Smärtan klassas som långvarig även om man inte har ont hela tiden. Den kan orsakas av en tidigare skada som läkt sedan länge, eller bero på sjukdomar i leder, nerver och muskler, som exempelvis reumatisk sjukdom, fibromyalgi eller nervskador.

Cancer, kronisk infektion eller migrän är andra exempel på sjukdomar som kan ge långvarig smärta, men det är också vanligt att man inte hittar någon tydlig orsak till smärtan. Om smärtan kvarstår i veckor och månader kan smärtmekanismerna förändras. Ibland uppkommer då stark smärta även vid svaga impulser i smärtnerverna.

Smärta kan alltså föda smärta. Smärtan varierar ofta över tid och kan påverkas av exempelvis stress och faktorer i omgivningen.

Förlorar livsgnistan

Vid långvarig smärta blir man vanligtvis orolig för vad smärtan beror på och om man någonsin kommer att bli smärtfri. Ofta uppstår också en sorg över alla förluster som kan uppstå till följd av smärtan. Har man ständigt ont orkar man oftast inte göra allt det man gjorde innan.

Man kanske inte kan arbeta eller studera i samma utsträckning som tidigare, och man kanske också tvingas välja bort fritidsintressen och sociala aktiviteter. Familjelivet kan bli lidande. Och ibland förlorar man inte bara kraft och vilja utan också livsgnistan.

I november 2022 publicerades ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp vid långvarig smärta hos vuxna. Det beskriver hur patienterna bör tas om hand i vården, det vill säga vad som ska göras, i vilken ordning och när. Men vårdförloppen är inte implementerade i vården överallt och det finns fortfarande omotiverade skillnader över landet när det gäller den hjälp som patienter med långvarig smärta får.

Vissa får bra hjälp på vårdcentral eller smärtklinik. Andra erbjuds kanske bara starka smärthämmande läkemedel och kan hamna i ett beroende som är mycket svårt att bryta och där behandlingen blir en del av problemet.

Tillgänglighet och fler studier

Det behövs fler studier om smärta. Även om forskningen går framåt är det fortfarande mycket vi inte vet kring smärtans mekanismer – och framför allt hur smärta kan lindras.

Att få beskedet att du måste lära dig att leva med din smärta är brutalt. Alla personer med långvarig smärta behöver utredas och få möjlighet till behandling. 

Reumatikerförbundet och Fibromyalgiförbundet vill:

  • Att tillgången till smärtbehandling och smärtrehabilitering ska vara jämlik, oavsett bostadsort, patientens ålder, kön eller socioekonomisk bakgrund.   
  • Att stöd till forskning om smärta, smärtbehandling och smärtrehabilitering ökar.
  • Att regionerna får möjlighet att ta del av de goda exempel som finns, så att ny kunskap kan spridas snabbare.