Kommundirektörers lön har ökat mest. Även bankdirektörer ligger bra till. Här är de yrken där lönerna har ökat mest de senaste tio åren.
Förra året tjänade en direktör för en myndighet, kommun eller region i genomsnitt 109 000 kronor i månaden. Det är 37 100 kronor mer än 2014.
Offentligt anställda direktörer är därmed den yrkesgrupp som fått högst lönelyft räknat i kronor, enligt statistik från SCB.
Andra yrken vars löneläge lyfts rejält är toppchefer inom bank och finans- eller IT-branschen. Deras genomsnittliga månadslön har ökat med 29 300 respektive 25 800 kronor sedan 2014.
Bara chefer i toppen
Det finns bara olika chefsgrupper, och professorer, på tio-i-topp listan över ökad genomsnittlig månadslön räknat i kronor.
En förklaring till att chefer dominerar topplistan är att de ofta har höga löner, och att även ganska låga procentuella ökningar därmed ger mycket mer i plånboken.
Lönerna för de offentliga direktörerna har dock ökat mycket även procentuellt, 52 procent sedan 2014. Det är den näst största procentuella ökningen. Bättre gick det bara för storhushållsföreståndare vars snittlön ökade med 53 procent. Även optiker hör till vinnarna med en genomsnittslön som ökat med 50 procent.
Om man jämför den procentuella ökningen är cheferna färre och variationen av yrken större. Av de 20 yrken som hade störst procentuell ökning av genomsnittslönen finns fyra sjuksköterskegrupper med. Lönen för ambulanssjuksköterskor har ökat med 47 procent på nio år.
Även yrken som telefonsäljare, isoleringsmontör och gruvarbetare finns med på topplistan.
Den genomsnittliga månadslönen för alla anställda var 39 900 kronor är 2023. Det är 8 500 kronor, eller 27 procent, mer än 2014.
Att den genomsnittliga månadslönen ökat mycket i ett yrke innebär inte nödvändigtvis att lönerna för enskilda anställda ökat mer än genomsnittet.
Även strukturella förändringar påverkar, så som om nyanställningarna minskar och andelen äldre och högavlönade i yrket ökar. Om företag säger upp nyanställda eller om företag med lägre löneläge lägger ner kan det också påverka den genomsnittliga lönen i ett yrke.
Det finns också en viss osäkerhet i statistiken där till exempel urval och bortfall kan påverka uppgifterna för enskilda år, enligt SCB.