Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ett bättre arbetsliv kräver modig journalistik

Sök

Stefan, 58, återställer E6:an i Stenungsund: ”Som en Hollywood-film”

I september 2023 förstördes E6:an i Stenungsund i ett jordskred. Stefan Pettersson, anläggningsarbetare på Peab, jobbar nu med att återställa vägen.
– Jag har aldrig sett något liknande, säger han.

Du jobbar just nu med att återställa E6:an efter jordskredet. Hur är det?

– Det är väldigt speciellt, jag har aldrig sett något liknande. Jag kom hit strax före jul och då stod alla bilar och en buss kvar mitt ute i ingenstans.

Vad tänkte du när du såg det?

– Att det är otroliga krafter. Det är kanske två hundra meter som har åkt i väg i jordskredet. Det är som en Hollywood-film, med asfalten i stora vågor.

Flygbild där man ser hur motorvägen har brutits upp i stora sjok och förflyttats i sidled av skredet.

Området vid Stenungsund efter skredet i september förra året.

Vad gör du på platsen?

– Jag kollar trycket nere i marken, för att se att marken inte rör sig för mycket. Sedan lägger jag vägtrummor, drar kablar och kollar vattenpumpar.

– Vi pumpar ut mycket vatten eftersom det regnar en hel del. Jag ställer även ut skyddsstaket där vi har grävt.

Är det annorlunda mot andra anläggningsjobb?

– Säkerheten är extrem, då det är väldigt känslig mark.

Vad gör du annars på ditt jobb?

– Det mesta. Håller på med trafiklysen, stänger av vägar, skruvar upp skyltar och sätter fundament. Jag gör även grundläggning för broar.

Stefan Pettersson bär orange arbetskläder och står med en blå slang som leder ner i ett rör.

Stefan Pettersson, anläggare.

Hur blev du anläggare?

– Jag minns faktiskt inte, jag började 1983 som anläggare. I början arbetade jag mycket med husgrunder, avlopp och fjärrvärme. Nu jobbar jag med väganläggning.

Vad är det roligaste med jobbet?

– Det är varierande. Man kan göra samma sak ett tag, men sedan får man hitta på något annat. Man får vara utomhus också, det är skönt.

Vad är det svåraste?

– Att veta hur marken beter sig. Om man lägger en vägtrumma vet man inte alltid vad som kommer att hända. Det är på ett sätt roligt, men också jobbigt. Jag vill ju att det ska bli bra.