Nya råd för smitta i förskolan: ”Personalen har sista ordet”
När är ett barn för snuvigt för att vara på förskolan? Enligt nya riktlinjer från Folkhälsomyndigheten är det upp till personalen att avgöra det. Barnskötare som KA pratar med tycker det är bra.
– Vi kan hålla oss friskare, säger barnskötaren Gittel Larsson.
Är barnet inte tillräckligt piggt ska det inte vara på förskolan och det är personalen som bestämmer om detta, enligt nya råden.
Ett feberfritt dygn, två symtomfria efter magsjuka och personalen har sista ordet. Det är – bland annat – vad som gäller framöver enligt Folkhälsomyndighetens nya riktlinjer för sjukdom i förskola.
– Jättebra med tydligare råd och något att hänvisa till, tycker barnskötaren Gittel Larsson i Borås.
Framför allt hyllar hon skrivelsen om att personalen i slutändan bestämmer om barnen är pigga nog att delta i verksamheten.
Gittel Larsson.
– Ibland kan föräldrar tro att de vet bättre och om det blir tydligare råd till också dem kan vi bli en mycket friskare arbetsplats, både barn och pedagoger. Så det hoppas jag på.
Uppdaterade råd
De nya nationella råden är gjorda på uppdrag av regeringen och är en uppdatering av de riktlinjer som skrevs 2008. Statsepidemiolog Magnus Gisslén berättar att de jobbats fram av en projektgrupp som också haft dialog med bland annat fackförbund och förskolepersonal.
– Mycket har hänt på sexton år och det är viktigt att det ska finnas aktuella och tydliga anvisningar för personalen och andra i den mån det går.
De gamla riktlinjerna har varit utdaterade, nästintill bortglömda. Förskolepersonal vittnar också om att det funnits olika råd för olika kommuner – och att det varit otydligt vad som gäller.
– Ibland ringer föräldrar och undrar om deras barn är för sjukt för att komma och då brukar vi rådfråga varandra i personalen och mellan avdelningarna. Det är bra med någonting som man både kan skicka ut till föräldrar och som vi i förskolan kan titta på, säger barnskötaren Gittel.
Inte alltid svart och vitt
Riktlinjerna innehåller konkreta råd och rekommendationer för olika infektionssjukdomar. Men i vissa fall kan det vara svåra avvägningar och det är inte alltid svart och vitt, berättar statsepidemiolog Magnus Gisslén.
– Förkylningar är ju svårt. Särskilt eftersom jag tror det kan uppstå diskussion mellan vårdnadshavare och pedagoger när det kommer till detta.
Men där är det som sagt personalen som är experter, poängterar han – vilket barnskötaren Suzana Stepanovski, som jobbar på Sundbyvägens förskola i Eskilstuna, håller med om.
Suzana Stepanovski.
— Vi är ju här och ser barnens allmäntillstånd och hur mycket de orkar. På förskolan är det ju också ett helt annat tempo än hemma, man måste ju kunna vara med på olika aktiviteter och inte bara ligga i soffan.
Vi höll oss friska under covid
”Vi har aldrig har vi varit så friska”. Det sa förskolepersonal när pandemins regler för smitta i förskola fortfarande gällde. När reglerna sedan slopades riktades kritik mot att riktlinjerna var otydliga – många ville behålla de skarpa riktlinjer pandemin kom med.
Det säger också barnskötaren Gittel Larsson:
– Under covid höll vi pedagoger oss friska. Så jag skulle önska att riktlinjerna var lite mer åt det hållet.
Men statsepidemiolog Magnus Gisslén tror att man lurar sig själv om man håller hemma barn som bara är lite snuviga eller hostiga. Att barn och pedagoger höll sig friska under pandemin berodde snarare på att folk isolerade sig i sina familjer och inte träffades så mycket, säger han.
Hade det inte ändå varit bättre med ännu strängare riktlinjer?
– Nej det tycker jag inte, och det är viktigt att poängtera att vissa infektionssjukdomar inte kan stoppas från att spridas på förskolan när utbrottet redan är i gång, även om barn hålls hemma. Det gäller exempelvis för många luftvägsinfektioner. Då är det barnets allmäntillstånd och förmåga att delta i förskolans aktiviteter som avgör när de bör återvända. Och det har personalen kompetens och mandat att avgöra.