Rutavdrag mindre poppis – trots det höjer regeringen taket

Det så kallade rut-avdraget infördes för snart 17 år sedan, år 2007. Rut-avdraget innebär att privatpersoner kan köpa exempelvis hemstädning och fönsterputs, mot att staten ersätter halva arbetskostnaden. Ända sedan rut-avdraget infördes har antalet privatpersoner som nyttjat möjligheten att köpa hushållsnära tjänster ökat.

Trendbrott

Men år 2023 syns ett trendbrott. Då gick uttaget av rut ner med totalt 3 procent i jämförelse med året innan. Det visar den så kallade Rutindikatorn som Almega Hemserviceföretagen gör, efter sammanställning av uppgifter från Skatteverket.

Ulrika Lorentzi, utredare på LO som för ett år sedan presenterade rapporten Om rutavdraget avskaffas, konstaterar att det visserligen är en ganska liten minskning i procentenheter.

– Men med tanke på att uttaget av rut-avdrag för varje år det har funnits har ökat med flera hundra miljoner kronor så är det ändå ett tydligt trendbrott.

Påverkas av konjunktur

Hon antar att det har att göra med lågkonjunkturen och att många hushåll är ekonomiskt pressade. 

– Köp av ruttjänster är en konsumtion som människor avstår från när de har mindre pengar. Men de allra rikaste får nu ännu mer skattepengar att renovera och städa sina hem med, säger Ulrika Lorentzi.

Hon syftar på att regeringen har beslutat att höja taken för både rut och rot till 75 000 kronor per avdrag från den 1 juli i år. Det kommer innebära att en person kan göra rut- och rotavdrag på totalt 150 000 kronor årligen. Enligt promemorian till regeringsförslaget kommer det att minska skatteintäkterna med 960 miljoner kronor under 2024.

Hemstädning vanligast

Nästan hälften av utbetalningarna av rut-avdraget går till den tiondelen av befolkningen som har de högsta inkomsterna, visar LO:s rapport. 

Under 2023 betalades nästan 7,4 miljarder kronor ut i avdrag för samtliga rut-tjänster, enligt Skatteverket. Hemstädningen stod för 68 procent av dessa och subventionerades med drygt fem miljarder kronor i rut-avdrag. 

Ojämlikt fördelat

Regeringspartierna med stöd av Sverigedemokraterna är för rut-avdraget med argument att det minskar svarta tjänster, ökar efterfrågan och öppnar arbetsmarknaden för personer som står långt ifrån den, som exempel utlandsfödda kvinnor. 

LO-rapporten från i fjol visar dock att rutavdraget inte har lett till någon positiv förändring för detta. LO vill i stället att rut-avdraget avskaffas eftersom man anser att det kostar mycket och fördelas ojämlikt över såväl landet i stort som mellan olika samhällsgrupper. Dessutom riskerar det att leda till att offentligt finansierad omsorg inte fördelas efter behov, menar LO. 

– Även om antalet vita städtjänster som köps av privatpersoner har ökat sedan införandet, så finns det ingen granskning av huruvida de anställda i dessa bolag får sin lön svart eller vitt, säger Ulrika Lorentzi.