En stålport tas bort från slussporten utanför Söderköping.
Göta kanal rustas upp för miljoner – med 1800-talsteknik
Göta kanal rustas upp för miljoner – med 1800-talsteknik. Det har nämligen visat sig hålla längre.
– Det är häftigt, säger kanalreparatören Gustav Andersén.
2016 inleddes den största upprustningen av Göta kanal sedan kanalen invigdes år 1832. Under åren har flera slussportar bytts ut och broar renoverats.
På vissa ställen har kanalen breddats och gjorts djupare, och kanterna har fått en bättre lutning. Nya stenar har också lagts på för att hålla vågorna i schack.
Kanalreparatörerna Gustav Andersén och Niklas Franzén.
Mycket av arbetet görs när kanalen är stängd för säsongen. Det är då kanalreparatörerna som är anställda vid det statliga Göta kanalbolaget har mest att göra.
Slussportar görs i Bergs slussar
De nya slussportarna byggs i verkstaden i Bergs slussar, utanför Linköping av bland andra Niklas Franzén och Gustav Andersén. De visar hur originalen tillverkas på samma sätt som på 1800-talet.
Det har nämligen visat sig att den gamla tekniken är mer hållbar än den moderna. Stålportarna som ersatte gjutjärnsportarna höll bara i 70 år, jämfört med originalen som håller i cirka 200 år.
– Det är häftigt att få göra någonting som man vet kommer att hålla länge, säger Gustav Andersén.
Den nya slussporten, som ska ersätta den gamla utanför Söderköping, görs i verkstaden i Berg.
En ny slussport kostar en halv miljon kronor att tillverka.
En ny slussport kostar en halv miljon kronor. Byggandet liknar att sätta ihop en stor byggsats, förklarar Gustav. Olika gjutjärnsdelar passas och svetsas ihop. Långa tryckimpregnerade träbrädor från kanalbolagets egen skog i Västergötland sätts fast i stommen med kraftiga bultar.
– Det är ingen slit och släng-produkt, konstaterar Niklas Franzén.
Gjutjärnet görs av Mölltorps Gjuteri
Visserligen måste en del av virket på slussporten bytas ut efter cirka 40 år, men gjutjärnsstommen har en beräknad livslängd på 200 år.
Gjutjärnet görs av Mölltorps Gjuteri, som sedan 1952 har specialiserat sig på hantverket.
Det har visat sig att stålslussportarna bara håller i 70 år, medan originalen som görs i gjutjärn håller i cirka 200 år.
Intresset för Göta kanal har blivit allt större de senaste åren. Inte bara från staten som investerar över en miljard i upprustningen.
Fler fritidsbåtar och kryssnings fartyg går utmed kanalen, och mer än tre miljoner turister vallfärdar varje sommarsäsong till kanalen. En del eller åker husbil och övernattar längs vattnet. Andra tar sig dit bara för upplevelsens skull.
Det kan man förstå. Utanför verkstaden i Berg hörs ljudet från det forsande vattnet i Göta kanal. I en spektakulär slusstrappa kan båtar ta sig mellan Bergs gästhamn och ner till sjön Roxen.
Trappa av kalksten
Trappan är byggd med kalksten från ett kalkbrott i närheten, och uppdelad i sju slussar, som tillsammans med ytterligare två dubbelslussar sänker eller lyfter båtarna 28 meter.
Nedanför på en lång vågbrytare i sjön Roxen syns det nio meter höga konstverket ”Dubbelgångaren”.
Det är inte ovanligt att olika skaldjur eller fiskar hittas. En gång fann Gustav Andersén en stor gädda.
Slussen tömdes på vatten inför slussportsbytet. Då upptäcktes den här kräftan.
Niklas Franzén beundrar hantverket bakom kanalen.
– Kanalen gjordes för hand. Man hade inga maskiner som hjälpmedel. Ändå är kanalen gjord med en sådan precision. Det är rätt mäktigt.