Krisande kommuner drar in julklappen för fler – undersköterskan Monika i Kalix får ingenting i år

Grillspett, en morgonrock, en blomma och en godisask. Det är några saker som Monika Henriksson minns när hon blickar tillbaka på julgåvor hon och kollegorna har fått genom åren.

Men i år är paketet tomt. Kalix är en av flera kommuner som 2023 har valt att inte ge en julgåva till sina anställda.

– Jag tycker att det är dåligt. Det visar ju någon form av uppskattning. Förra året fick vi ett presentkort och det gynnade ju även de lokala butikerna i Kalix, säger Monika Henriksson.

Går back med miljarder

Kommunalarbetaren har frågat personalchefer i alla landets kommuner och regioner om man tänker ge någon julgåva till sina anställda.

81 procent av kommunerna uppger att de gav en julgåva i fjol – men i år är det 69 procent som svarar ja på frågan. 

Även bland landets regioner är det färre som uppger att de ger en julgåva i år.

Innehåll från Infogram

Det här innehållet levereras från en extern tjänst. Genom att visa det accepterar du Infograms dataskyddspolicy

Ja, visa mig innehållet

Källa: infogram.com

Den senaste rapporten från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, visar att en tredjedel av landets kommuner väntas gå back i år, liksom alla regioner utom Gotland.

Orsaken är den höga inflationen, de stigande räntorna och också ökade pensionskostnader.

Det handlar om sex miljarder kronor bara år och i till exempel västernorrländska Timrå redovisar kommunen ett årsresultat på minus 70 miljoner kronor. 

Glada om jobben är kvar

Att de anställda i Timrå inte får en julgåva i år är knappast en kioskvältare, menar Lena Tengerström. Hon är ordförande på Kommunal lokalt. 

– Den här kommunen ligger så mycket back att vi nog får vara glada om all personal får behålla sina jobb. Det finns säkert medlemmar som tycker olika, men när alla förvaltningar har ett sparkrav på sig bryr sig nog de flesta om att behålla sina jobb, säger Lena Tengerström.

Å andra sidan behöver personalen känna att de är uppskattade. Då kan ett presentkort att handla för i kommunens butiker ha betydelse.

Det är en av de vanligaste julklapparna, exempelvis i Skånska Höör. Tills i år. Där försvinner den i år. 

”Behöver uppmuntras”

– Det var mer än jag visste, det är inget som har kommit ut än. Det tycker jag är lite tråkigt. Visst, det är spartider, men medarbetare behöver ändå uppmuntras lite grann. Jag tror att det är rätt så viktigt med något litet, säger sektionsföreträdaren Helene Larsson.

Hon lyfter dock fram att personalen får en peng att gå ut och äta för.

– Det är en fin gest av kommunen.

Kommundirektör Camilla Lindhe skriver i ett mejl:

”I den bästa av världar (och med ett annat lite mer gynnsamt ekonomiskt läge) skulle våra värdefulla medarbetare naturligtvis vara väl värda varsin fin julgåva, det tror jag även att skattebetalarna överlag skulle hålla med om. Men i tider av åtstramning har vi valt att prioritera att behålla våra populära julluncher eftersom de allra flesta uppskattar att få sitta ner tillsammans och äta en god lunch.” 

Filipstad är generösa

De flesta kommuner ger ändå fortfarande någon form av julgåva till sina anställda. För de mest generösa arbetsgivarna handlar det om gåvor i 500-kronorsklassen.

Ett sådant exempel är värmländska Filipstad som ger ett presentkort till sina anställda värt 500 kronor.

“Det är mycket pengar för en liten kommun, men politikerna vill inte sluta ge julgåva då medarbetarna gör ett toppenjobb där ute! Att få ge lite uppskattning betyder mycket för ledning och medarbetarna”, skriver Filipstads HR-chef Sandra Höjd i sitt enkätsvar.

– Det är en väldigt fin gest för att vi har slitit allihopa. Personalen får känna sig lite värda, ser att kommunen bryr sig. Det blir en liten uppskattning, säger Liselotte Svärd, undersköterska och facklig företrädare på Kommunals sektion i staden.

Gått på knäna

Hon menar att gåvan blir extra värdefull med tanke på att personalstyrkan gick på knäna hela sommaren med mycket övertid.

Ser du några problem med att arbetsgivaren lägger pengar på en julgåva i stället för att satsa på verksamheten?
– Visst, vi har inte de bästa ekonomiska förutsättningarna. Men kan det läggas på de ena sakerna så måste man kunna lägga pengar på dem som driver runt kommunen och det är faktiskt arbetstagarna.

Hon berättar att hon själv köpte kläder i en lokal butik i kommunen för fjolårets gåva. 

– Det blev en fin julgåva till mig själv. Annars går det till julmat för de flesta. Det är många ensamstående. 

Blandade känslor i Karlsborg

En annan kommun som öppnar plånboken i år är Karlsborg, i Västergötland. Här kommer Anneli Sandell, som jobbar som kock på ett äldreboende, och hennes kollegor att få ett lokalt presentkort på cirka 525 kronor. 

Anneli Sandell, som även är facklig företrädare på Kommunal, har blandade känslor inför årets julklapp. För en del familjer kan ett presentkort vara till stor nytta, men hon tycker att det finns andra alternativ. 

– Jag tycker att våra medlemmar är värda vartenda öre, men jag kan fundera på om en julgåva är det rätta. Jag skulle personligen hellre ha fått det som ett påslag på lönen, säger hon.

Men att lägga kostnaden på lönerna är inget som är aktuellt, enligt Sara Hedberg, hr-chef i Karlsborgs kommun. 

– Det är en så pass liten summa på det stora hela att det knappt hade märkts om man la pengarna på lönerna. Då tycker vi att det är trevligare att kunna ge en engångsuppskattning. Samtidigt som man jobbar med lönerna parallellt, säger Sara Hedberg. 

Precis som flera andra kommuner väntas 2024 bli ett tuffare år ekonomiskt, tillägger Sara Hedberg. Det beror bland annat på stigande pensionsskulder och dyrare priser i samhället. 

Minskad chans till utbildning

För skolkocken Anneli Sandell innebär det att hennes chans att vidareutbilda sig stramas åt. 

– Jag pratade med min chef om att jag ville vidareutbilda mig inom specialkost, men då fick jag svaret att det inte finns pengar för det nästa år, säger Anneli Sandell. 

Åter till norrbottniska Kalix. I ett mejl skriver personalchefen Åsa Mohss att kommunen har ett pressat ekonomiskt läge. Däremot ska alla verksamheter budgetera 300 kronor per anställd som ett slags trivselpeng.

”Det är dock inte en specifik julgåva utan kan användas under hela året.” 

Undersköterskan Monika Henriksson funderar en kort stund i tystnad. Å ena sidan tycker hon att en julgåva är viktig, å andra sidan säger kommunen att det är tuffa tider ekonomiskt. 

Men hade arbetsgivaren inte kunnat bjuda på en jullunch åtminstone?, undrar hon.