Enligt Livs garanterar kollektivavtal schyssta villkor och löner och bidrar också till en sund konkurrens mellan företagen. Men alla företag har inte kollektivavtal trots att Livs har medlemmar på arbetsplatsen. Det handlar ofta om små företag med få anställda.

Därför jobbar Livs ständigt med att teckna avtal med företag som står utan. Men efter pandemin såg Livs att antalet företag som saknade kollektivavtal blev fler.

– Något hände där och vi märkte att vi tappade lite. Antalet avtalslösa företag med medlemmar ökade. Det gjorde att vi hade en dialog i förbundet och i förbundsstyrelsen om hur vi kan hantera den nya situationen och att vi behöver skärpa upp det hela, säger Jolan Wennberg, Livs andre ordförande.

Enligt honom har man bland annat jobbat med att göra det mer tydligt att frågan om kollektivavtal är hela förbundets ansvar.

– Tidigare kan det ha uppfattats som att det varit den enskilde lokalombudsmannens ansvar att se till att det finns ett kollektivavtal. Vi har också jobbat med att ha en tajtare dialog och kortare väg mellan Livs centralt och de lokala kontoren i de här frågorna. Det gör att tempot ökat.

Många fler konflikter och konfliktvarsel

Tempoökningen syns tydligt i statistiken. Från september förra året till maj i år har Livs tecknat 99 kollektivavtal med avtalslösa företag. Det kan jämföras med att Livs under hela 2021 tecknade 80 avtal.

Alla gånger räcker inte en enkel förhandling mellan Livs och en arbetsgivare för att få till ett kollektivavtal. Då kan Livs varsla om konfliktåtgärder som strejk eller blockad i syfte att få till ett avtal.

Även här syns en kraftig ökning. Från oktober förra året till maj i år har Livs varslat om konflikt 16 gånger, varav tre gått hela vägen till konflikt. Det kan jämföras med att Livs inte varslade om konflikt en enda gång under 2021. Enligt Jolan Wennberg beror ökningen inte på att Livs snabbare går till varsel nu jämfört med tidigare.

– Nej, jag skulle inte säga att det är anledningen. Det är snarare mängden förhandlingar som gör att det blir som det blir. Det blev lite ansamling under pandemitiden.

Fler avtalslösa i storstäderna

Jolan Wennberg menar samtidigt att det inte finns något egenvärde i att varsla om stridsåtgärder.

– Förhoppningen är att vi löser det innan vi tar det till varsel.

I praktiken är det Livs lokala ombudsmän som tar den första kontakten med avtalslösa företag och sköter förhandlingarna om kollektivavtal. En av dem är Christina Pedersen som varit ombudsman sedan 2007 och nu är i Livs region väst.

– Vi har en geografisk uppdelning i vår region och jag får omkring fyra avtalslösa företag per år på mitt bord. Men det är olika förutsättningar beroende var man är i landet. Har man mycket storstad har man jättemånga avtalslösa företag på sin lista.

Hon pekar på att arbetet med att teckna avtal bara är en av flera arbetsuppgifter som ligger på lokalombudsmännens bord och att det krävs ett samarbete inom regionen.

– Jag har tecknat avtal på mina kollegors avtalsområden också. Skulle det visa sig att någon av mina kollegor här i väst inte hinner med så går vi andra in. Det är ett lagarbete.

Vad får du höra när du kontaktar avtalslösa företag?

– Jag har fått höra allt. Men det jag framför allt hör är att arbetsgivare säger att de redan betalar avtalsenliga löner. Men jag har ännu inte hittat den arbetsgivare utan avtal som klarat det.

Vad är ditt motargument då?

– Mitt sätt att jobba är att förklara den svenska modellen lite enkelt för dem, att det är fack och arbetsgivare som tillsammans äger rätten och skyldigheten att teckna avtal. De flesta brukar förstå och acceptera det.

Kan det bli dålig stämning mellan dig och en arbetsgivare?

– Jajamän! De kan vara jättetjuriga och det kan bli jättedålig stämning oavsett vad man säger eller hur trevlig man är.

– Samtidigt får jag ha respekt för att de kanske har byggt upp ett företag på en kalkyl som de ser ska gå runt, och så kommer jag och talar om för dem att de ska betala lite mer till de anställda än vad de räknat med. Men vi behöver upprätthålla den svenska modellen. Det är inte bara fackens skyldighet utan även företagarnas.

”Medlemmar förstår inte varför vi vill ha avtal”

Det finns även fall där det inte bara är arbetsgivaren som är tveksamt inställd till att facket blandar sig i och kräver avtal.

– När vi vill teckna avtal på en arbetsplats kan vi ibland råka ut för att personer som är medlemmar hos oss inte förstår varför vi kommer dit och ställer till det för deras arbetsgivare. Då jobbar man i uppförsbacke.

Hur hanterar ni det?

– Det är ett långsiktigt arbete. Vi får prata med medlemmarna och se till att skicka dem p. medlemsutbildningar. För vi måste få dem att förstå svenska modellen. Det är den arbetsuppgiften vi måste göra.

Christina Pedersen poängterar dock att man i de flesta fall lyckas nå ett kollektivavtal. Hon menar att det för mycket gott med sig.

– Det blir positivt för de som jobbar på arbetsplatsen. Många känner att det är bra att de går på rätt avtal, får rätt lön och att de har en organisation som står bakom dem. Det kan också vara positivt för oss som förbund, eftersom ett avtal kan leda till att vi lyckas värva fler medlemmar.

Även arbetsgivare uppskattar kollektivavtal i många fall, menar Christina Pedersen.

– Är det ett hängavtal direkt med oss så är ju vi deras vän efter det. Det är många arbetsgivare som faktiskt kommer på det, knäcker den koden, och är jättenöjda med det.

Vad är det de konkret är nöjda med?

– Att de får hjälp av oss framöver med olika frågor. Ringer en arbetsgivare som vi känner till så hjälper vi den också. Om arbetsgivaren gör rätt vet vi att det blir det rätt för de anställda sen. Då slipper vi komma med exempelvis lönekrav och rätta till i efterhand. Det tar mycket längre tid.