I Junosuando kan personalen lägga schemat utifrån sina egna behov

Bristen på personal inom äldreomsorgen blir alltmer desperat över landet. Men inte i norrbottensorten Junosuando, Pajala kommun.

– Vi behövde ingen hyrpersonal i somras och alla fick sin semester, säger äldreomsorgens enhetschef Birgitta Uusitalo.

Hon menar att det beror på målet som finns här att arbetet ska fungera med familjeliv och fritid på ett bra sätt.

– En människa är inte bara sitt arbete. Alla olika delar av livet måste fungera tillsammans. En har varit med om en skilsmässa, en annan har en partner som jobbar skift och någon har småbarn. Då måste schemat anpassas till det, säger hon.

Kan följa sitt hockeylag

Hos de flesta arbetsgivare är det ingen självklarhet, många anställda kan inte vara lediga samtidigt som sin partner eller ta en speciell kväll varje vecka för att sjunga i kör eller göra någon annan aktivitet. 

Det kan personalen i Junosuando som också kan göra val som att inte arbeta helger eller arbeta färre dagar med längre pass. Att det fungerar intygar undersköterskan Anette Unga som är arbetsplatsombud och skyddsombud för Kommunal.

– Det gör stämningen bättre, säger hon och förklarar att hon själv lägger sitt schema så att hon kan följa sitt hockeylag Luleå Hockey.

– Jag är ledig på torsdagskvällar. Då är det match.

Så vad är det för förändringar som gjorts?

Egentligen är det bara två. Dels får personalen lägga sina scheman helt själva utifrån sina egna behov. Dels samarbetar hemtjänsten och äldreboendet Asphemmet tätare.

Det nya sättet att lägga schema infördes under 2022 och bygger på önskeschema eller tvättstugeschema som var vanliga tidigare förklarar Birgitta Uusitalo.

– Vi har bara tagit det ett steg till.

Bland annat finns det inte längre någon bestämd längd på arbetspassen. Det gör att personalen kan välja både vilka dagar de vill arbeta och hur många timmar de vill göra det varje arbetsdag.

Tar hjälp av graf för att fixa schemat

Agneta Sevä som är undersköterska i hemtjänsten och arbetar halvtid som administratör klickar upp schemaprogrammet på sin dator för att visa hur det fungerar.

– Här är schemaraderna för de som arbetar under de närmsta dagarna, säger hon och visar.

Under raderna ligger en graf som visar hur många som ska arbeta vid olika klockslag varje dag. Det är med hjälp av den alla fyller i schemat. När alla lagt sina scheman ska det inte finnas några luckor i grafen.

– Det syns tydligt när det saknas personal.

Innan schemat godkänns går Agneta Sevä eller någon annan schemaansvarig igenom allt och ser till att det inte finns luckor.

– Om det gör det säger vi till och ber att någon ändrar sitt schema, men det behövde inte göras några ändringar alls inför nästa schemaperiod, säger hon.

Systemet bygger på att alla tar ansvar och är generösa mot varandra förklarar undersköterskan Katarina Henriksson.

– Ser jag att det saknas folk en fredagskväll och jag vet att jag varit ledig flera tidigare så tar jag den kvällen.

Tidigare kunde schemat väcka irritation berättar Anette Unga.

– Visst hände det att man gick in och tittade på varandras schemarader och var sura över hur mycket kvällar eller helger man själv fick. Nu när alla bestämmer hur de arbetar själva finns det inte något att bli irriterad över längre.

Så tycker anställda om schemat:

Möjlighet att få bonus

Den andra stora förändringen är att gränsen mellan hemtjänsten och äldreboendet i Junosuando suddats ut. Än så länge handlar det mest om att man vikarierar för varandra när det saknas personal, men det är inte vem som helst som gör det.

– Vi har startat ett projekt där man har möjlighet att delta från respektive verksamhet. Under två schemaperioder får man möjlighet att planera två till tre arbetspass i veckan i den andra verksamheten. Väjer man att delta så utgår en bonus.

Samarbetet är också tänkt att göra det lättare för personalen att byta arbetsplats om de behöver för hälsan. Exempelvis har någon som haft ont i benen och haft svårt att gå mycket på Asphemmet flyttat över till hemtjänsten.

– Det är bra att arbetsplatserna kompletterar varandra.

Ni har ett litet boende med åtta platser och en hemtjänst med 40 brukare. Skulle det här fungera för större verksamheter?

– Det är jag övertygad om. Min filosofi är att det bara är att prova. Går det inte så kan man backa.