En söndagsmorgon blir Aleksej uppringd av sin chef på byggfirman Grumeco.

Chefen står utanför den bostadslänga i Bromma där Grumecos utländska arbetare är inkvarterade och ber Aleksej att komma ut.

I över tre månader har Aleksej arbetat med renoveringar i Stockholm. Precis som sina arbetskamrater från Lettland och Ukraina har han blivit lovad ungefär 150 kronor i timmen (14 euro), men fått ut betydligt mindre.

Om detta har Aleksej ställt frågor. Irritationen har vuxit. Nu hoppas han att han ska få betalt.

Det rann blod ur ena örat

Svimmar efter misshandeln

Han går till entrén och ser att chefen har kommit i sällskap med Aleksejs arbetsledare.

Därefter minns Aleksej bara att det säger ”pang”. En arbetskamrat hör bullret och skyndar genom korridoren.

– Jag hittade Aleksej avsvimmad på golvet. Ansiktet var blodigt, kepsen låg bredvid honom. Det rann blod ur ena örat.

När Aleksej kvicknar till har chefen och arbetsledaren gått. Han ringer själv efter ambulans och förs till Sankt Görans sjukhus.

I några dagar mår han illa och kräks, vilket är vanliga symtom vid hjärnskakning. På sjukhuset förhörs Aleksej också av polisen, som fortfarande utreder händelsen.

Enligt byggföretaget blev Aleksej nerslagen efter en hård ordväxling med arbetsledaren, som ska ha slagit i förebyggande syfte.

Osäkra löner

Aleksej själv säger sig ha en minneslucka kring ögonblicket då han slogs ner. Men hans skador vittnar om grovt våld. När Arbetet träffar honom och två arbetskamrater utanför bostadslängan, som ligger undanskymt i ett industriområde, har fem dagar gått, och ansiktet är fortfarande blått och gult.

De tre arbetarna är upprörda. De ser misshandeln som det yttersta uttrycket för de utländska byggjobbarnas svaga ställning.

Till vardags märks den främst i den ständiga osäkerheten kring lönen.

– Jag blev lovad att få första lönen efter två veckor. Nu har sex veckor gått utan pengar, säger en av männen, som är från Ukraina.

– Jag sa till chefen att jag inte har råd med mat och bensin för att ta mig till jobbet. Han svarade att jag skulle gå till fots, två mil. Annars skulle jag få sparken.

De försökte lura oss

Grumecos vd Reijo Ligi hävdar att lönerna har betalats ut korrekt. Att Aleksej och hans kamrater inte har fått den timlön de väntat sig beror på att de har fuskat och jobbat dåligt.

– De skrev upp arbetstimmar och väntade sig att få betalt fastän de inte jobbar. De försökte lura oss.

Han medger dock att löneutbetalningar har dröjt, något han skyller på att det varit ”supermycket att göra”.

Hittade jobbet i Facebookgrupp

Männen hittade jobbet på Grumeco i en ryskspråkig grupp på facebook. I forum som ”rabota v Shvecii” (jobb i Sverige) och ”Svenska Palmen” läggs nya jobbannonser ut varje dag, till löner som ofta utlovas ”i handen”, ibland med tillägget att arbetsgivaren ordnar boende.

Sådana annonser är inkörsporten till en parallell arbetsmarknad, långt från kollektivavtalens ordnade tillvaro. Kontrakten är muntliga, anställningarna osäkra.

Ovan ett exempel på en jobbannons som lagts upp i en Facebookgrupp på ryska: ”Söker elektriker, jobbet börjar i februari. 8 timmar om dagen, lön från 12 euro i timmen i handen. Vi kan ordna boende.” Därefter presenteras kontaktuppgifter.

Det senare fick Aleksej och hans kamrater känna av då de klagade på att den överenskomna lönen inte kom. De fick sparken utan uppsägningstid, och åkte ut från bostadslängan efter några dagar.

Jobbet på Grumeco är inte första gången männen råkar illa ut på svenska byggen. Ändå fortsätter de att ta jobb i Sverige.

Utbudet är stort. Bara i Stockholm arbetar 11 000 utländska byggjobbare, enligt Byggnads region Stockholm-Gotland.

Jag får betala, medan den som slog mig går fri

Måste betala sjukhusräkningen

Aleksejs kamrater hittade nya arbeten nästan direkt. Aleksej själv väntade lite längre, han ville inte visa upp sitt blåslagna ansikte. Han tackar också nej till att ha sitt efternamn i tidningen för att inte minska sina chanser att få jobb.

– Nu jobbar jag i en firma med ukrainsk chef. Jag har fått ett skriftligt kontrakt. Jag hoppas det går bättre den här gången, säger han till Arbetet några veckor senare.

Tre tänder blev lösa i samband med misshandeln. Nu har en av dem, en framtand, ramlat ut. Aleksej hade inte råd att gå tandläkare.

För vården på Sankt Görans sjukhus har han fått en räkning på drygt 5 500 kronor. Till det kommer en räkning för ambulanstransporten.

– Jag visste inte att det fungerar så i Sverige. Jag får betala, medan den som slog mig går fri.

Efter mötet med Aleksej och hans arbetskamrater söker Arbetet fler som har arbetat för Grumeco. Vi hittar dem i Norrland. Och byggherrarna är oväntade.

Reporter/research: Mårten Nilsson
Research: Mattias Dahlgren