Nu är avtalsrörelsen i gång. Seko ska förhandla om över 20 kollektivavtal inom alla Sekos branscher.

Avtalen rör löner och arbetsvillkor för anställda inom bland annat energisektorn, post, telekom och sjöfart.

I en överenskommelse med övriga LO-förbund kräver Seko 4,4 procents löneökning, en låglönesatsning och höjda ingångslöner.

Seko ställer även egna krav

Seko kommer även att ställa specifika krav för vardera bransch. Dessa klubbas allteftersom under de kommande månaderna.

– Det viktiga är att vi får ut hela löneutrymmet till våra medlemmar och att inte bara våra medlemmar ska ta ansvar för inflationen och ekonomin, säger Ulrika Nilsson, som är ny avtalssekreterare på Seko och leder förhandlingarna.

Seko vill att företagen tar ansvar

Genom att ta ut hela löneutrymmet menar hon att det är orimligt att företagen tar ut stora vinster eller ger kraftiga löneökningar till höga chefer samtidigt som anställda förväntas ta ansvar.

– Den andra sidan måste också ta ansvar, säger Ulrika Nilsson.

Varför driver ni gemensamma krav med LO?

– Vi har märkt att vi inte blir lika starka de år vi inte har haft gemensamma krav. Står vi ihop och står starka är vi en kraft att räkna med.

Fackklubben Seko Tunnelbanan tycker att lönekravet är för lågt och har kritiserat överenskommelsen?

– Vi hade gärna sett högre krav, vilket vi även drev stenhårt såväl externt som internt. Så jag förstår att en del tycker att kraven blev för låga. Men vi respekterar och står bakom denna kompromiss. Nu blir det viktigt att vi kommer så nära kraven som möjligt.

Varför vill ni se en låglönesatsning och en satsning på höjda ingångslöner?

– Genom att höja lönerna för lågavlönade är vår analys att rättvisan ökar och på sikt kommer det att höja lönerna generellt. Höjs ingångslönerna klarar folk av att leva på sitt jobb. Vi vill inte ha det som i USA, där man måste ha flera jobb för att försörja sig.

Vilka frågor är viktigast för Sekos medlemmar just nu?

– Lönen är jätteviktig. Sedan är det att ha en bra arbetsmiljö och att komma hem oskadd från jobbet.

– Utöver det är det lite olika aspekter i respektive bransch, till exempel ersättning för obekväm arbetstid och beredskap. Jobbar man obekväma tider ska man få betalt för det.

Hur ser utsikterna ut inför förhandlingarna?

– Det blir nog en tuff avtalsrörelse, med inflationen och ekonomin. Vi har sagt att vi vill ha ett ettårigt avtal. Vill arbetsgivarna ha längre avtal får de betala för den fredsplikten.

Kan det bli strejk?

– Absolut, det kan det alltid bli. Vi har ännu inte fått signaler om jättekonflikter på gång inom våra områden, men de kan ju blossa upp.