Vad handlar avtalsrörelsen om?

Den handlar om nya löner för privat anställda. Det kan också bli förändrade anställningsvillkor när det till exempel gäller OB, andra ersättningar, arbetstider, ledigheter med mera.

Vilka privat anställda berörs?

Nästa år genomförs förhandlingar om nya avtal inom till exempel privat vård, omsorg, gröna sektorn, städ, teknik, energi, sotning, golf, hushållsnära tjänster, personlig assistans, skolor, ambulans, kyrkan och trafik.

De flesta av dessa avtal ska förnyas från och med våren 2023. Men ett antal avtal, som trafik, ska få nya avtal om löner och annat från och med hösten 2023. De börjar förhandlas efter sommaren.

Läs också: Ordlistan som hjälper dig att förstå avtalsrörelsen 2023

Vad händer med löner och villkor för anställda i kommuner, regioner och deras bolag?

Nuvarande avtal som reglerar dessa löner och villkor gäller till 31 mars år 2024. Förhandlingar om nya löner och villkor inleds först i början av det året.

Men, enligt nuvarande avtal ska lönerna våren 2023 höjas med genomsnittet av vad som blir industrins normerande märke (se ordlistan) i avtalsrörelsen detta år. 

Vilka krav har Kommunal och arbetsgivarna i förhandlingarna för de privat anställda?

Det är ännu inte klart, men ett första steg är att Kommunal beslutar senast 9 december om förbundet ställer upp på de gemensamma kraven i LO:s samordning.

Dessa krav är att lönerna höjs med i genomsnitt 4,4 procent i ett 1-årigt avtal.

Dessutom ska de som tjänar högst 27 100 kronor i månaden, beräknat på en heltidslön, ha en låglönesatsning på 1 192 kronor som förs till en lokal pott på arbetsplatsen för individuell fördelning. Alla lågavlönade är alltså inte garanterade att få så mycket i extra påslag.

LO vill även att lägstalönerna i avtalen höjs med 1 371 kronor.

Kommunal kan även ställa andra villkor inom respektive bransch, om till exempel arbetstider.

Arbetsgivarna har ännu inte preciserat sina krav. Men de har redan uttalat att LO:s avtalskrav är för dyra med tanke på det ekonomiska läget i landet.

När vet vi vad Kommunal och arbetsgivarna kräver?

Kraven blir kända när de har överlämnats till motparten i förhandlingarna. Det sker i slutet av januari för de avtal som löper ut i vår.

Fram till dess pågår ett intensivt arbete i Kommunal med att förbereda avtalskraven.

Till varje avtalsområde har Kommunal utsett en avtalsdelegation med representater från respektive bransch som ska vara rådgivande till dem som förhandlar och inför förbundsstyrelsens beslut om att senare säga ja eller nej till ett avtal.

Inför vårens förhandlingar går de berörda avtalsdelegationerna igenom alla de förslag till avtalskrav som medlemmar har skickat in till förbundet.

Utifrån dessa avtalskrav gör avtalsdelegationerna förslag till prioriteringar av vad som är viktigast att kämpa för. Men det är förbundsstyrelsen som fattar de avgörande besluten om vilka avtalskraven är. Detta ska enligt planerna ske den 25 januari nästa år.

Vad händer sedan när kraven är överlämnade?

Några riktiga förhandlingar lär inte bli av för Kommunal innan industrins fack och arbetsgivare har enats om ett ”märke”. (Se ordlistan). Det lär inte ske förrän tidigast i mars nästa år. Om det blir konflikt och kanske strejk tar det ännu längre tid innan ett industriavtal är klart.

När kan de nya lönerna märkas i plånboken?

Det beror på hur långvarig avtalsrörelsen blir. Efter att den är klar fördelas lönerna individuellt i lokala pottförhandlingar. För de avtal som blir klara i vår kan pottförhandlingarna dröja till hösten eller i slutet av året innan de är klara.

I avtal med tarifflöner, som bussavtalet, går det fortare att få nya löner efter att förhandlingarna är avslutade.