Sverige står inför enorma utmaningar: en allt mer akut klimatkris, ett energikrig som bedrivs mot Europas befolkning, segregerade bostadsområden och inte minst värkande ryggar, härdade händer och pressade scheman i en otillräcklig svensk välfärd.

Allt detta vittnar om en verklighet som skriker efter förändring.

Skär ner både välfärd och klimat

I detta läge väljer högerregeringen att tillsammans med Sverigedemokraterna göra kraftiga nedskärningar på både välfärden och klimatpolitiken.

Arbetslösheten väntas stiga och högre kommunalskatter och uppsägningar väntar i vad borgerliga politiker brukar kalla “välfärdens kärna”.

Det råder ingen tvivel om att budgeten kommer att slå hårt mot svensk ekonomi.

Brister i skola, sjukvård och omsorg får både direkta följder för dem som arbetar i den och långsiktiga konsekvenser när barn inte får med sig den kunskap de behöver.

Även slakten av miljö- och klimatpolitiken kommer att få konsekvenser, inte bara när det gäller utsläpp och omöjliggjorda klimatmål: framtidens industri är grön och klarar inte staten av att leda omställningen förlorar Sverige kampen om tusentals nya jobb.

Inflationen har stigit över hela världen

Den moderata finansministern motiverar åtstramningarna med att dessa är nödvändiga för att bekämpa inflationen.

Motfrågan borde ha ställts direkt på presskonferensen: hur ska mindre pengar till skola, vård och omsorg, halverade anslag till skötsel och förvaltning av värdefull natur och en illa dold skattesänkning för höginkomsttagare mildra inflationen?

Inflationen har stigit över hela världen i svallvågorna av havererade logistikkedjor, Rysslands invasion av Ukraina och ökade priser på fossila bränslen. I den situationen riskerar högerns föreslagna finanspolitik, precis som vid tidigare kriser, att göra betydligt mer skada än nytta.

Budgeterar för överskott i offentlig sektor

Sammanlagt budgeterar högerregeringen och Sverigedemokraterna för 18 miljarder i överskott i offentlig sektor nästa år. Samtidigt väntas Sverige gå in i en lågkonjunktur.

Det är pengar som istället hade kunnat gå till produktiva investeringar för att hantera klimatkrisen och minska prisökningarna i Sverige på sikt – till exempel investeringar i svensk energiinfrastruktur eller energieffektivisering av bostäder.

Det är också pengar som hade kunnat stoppa nedskärningarna i svensk skola och sjukvård, sektorer med låg effekt på inflationen och hög effekt på Sveriges långsiktiga tillväxt och jämlikhet.

Ett stort ansvar vilar nu på Socialdemokraterna att visa hur prisökningarna kan bekämpas utan välfärdsnedskärningar, arbetslöshet och skenande klimatutsläpp.

S bör utnyttja handlingsutrymmet

Inspiration finns att hämta i våra europeiska grannländer där man på flera håll väljer att gå fram med stora investeringar i klimat- och energiinfrastruktur som långsiktigt sänker inflationstrycket. 

I grund och botten har behovet av ett moderniserat finanspolitiskt ramverk i linje med besluten från Socialdemokraternas partikongress aldrig varit tydligare.

Men redan i vinter rör sig Sverige mot lågkonjunktur och då ger dagens finanspolitiska ramverk tillfälligt handlingsutrymme.

Det handlingsutrymmet bör Socialdemokraterna utnyttja i skuggbudgeten.

Kombinerat med en tydlig skattepolitik och ett ställningstagande för ett både mer rättvist och träffsäkert elstöd kan vi där visa att det går att bekämpa både arbetslöshet, klimatkris och prishöjningar.

Ska Socialdemokratin vinna tillbaka regeringsmakten måste vi visa väljarna att det finns ett alternativ till högerns åtstramningspolitik.

Undertecknas

Styrelsen i S-föreningen Reformisterna