Kriget i Ukraina kastar mörka skuggor över samhällsekonomin i Sverige och världen. Priserna på el, drivmedel och mat har ökat kraftigt, och stigande räntor gör det dyrare att bo.

Inflationen i Sverige ligger just nu kring 10 procent, och de flesta människor känner av att pengarna i plånboken räcker till allt mindre. 

Reallöneökning

Samtidigt står vi inför en avtalsrörelse. Den 1 april nästa år ska anställda i butiker och lager och många andra får nya kollektivavtal med höjda löner. Men det finns risk för att lönerna inte kommer att öka lika mycket som inflationen, varnar Martin Nyberg, avtalssekreterare och förste vice ordförande i Handels.

– Vårt mål är alltid att teckna kollektivavtal som ger reallöneökningar. Men det bygger på att samhällsekonomin är stabil och inflationen ligger runt Riksbankens mål på två procent. Om inflationen fortsätter att vara så hög som nu blir det omöjligt att förhandla fram reallöneökningar, säger Martin Nyberg.

Många medlemmar hoppas nog på rejäla lönelyft som kompensation för att allt blir dyrare. Varför kan inte facken kräva löneökningar som är lika höga som inflationen? 

– Då finns en överhängande risk att vi bidrar till inflationen så att hela vår löneökning äts upp, inte bara den här gången utan också nästa gång. En sådan lönesprial hade vi på 70- och 80-talet, den vill vi inte ha tillbaka. I stället vill vi så snart som möjligt tillbaka till en stabil situation med inflation kring två procent. Då kan våra reallöner öka.

Men det är inte bara Handels medlemmar som måste vara återhållsamma i sina lönekrav. Martin Nyberg hoppas att alla fackförbund i LO ska kunna enas om gemensamma krav i avtalsrörelsen. På LO:s representantskapsmöte den 25 oktober avgörs om och i så fall vilka krav LO-förbunden ska driva gemensamt.

Tjänstemän och arbetsgivare

Det är viktigt att även tjänstemän och akademiker håller sig till det ”märke” som normalt sätts av de först träffade kollektivavtalen för industrins anställda. Dessutom måste arbetsgivarna agera ansvarsfullt, anser Martin Nyberg.

– Om företagen höjer sina priser för att öka sin vinst riskerar det att bidra till inflationen.

De som drabbas hårdast av kraftiga prisökningar är människor med låga löner och små marginaler. Dem måste samhället, främst regering och riksdag, ta ansvar för, anser Martin Nyberg.

– De som har det allra tuffast behöver ett akut stöd för att klara höjda priser på el och bränsle. Stödet måste träffa dem som behöver det mest, så att inte stödet bidrar till inflationen.