När inflationen tömmer folks plånböcker i allt raskare takt skjuter de upp köp som takboxar och extrautrustning till cykeln. Det märks på företaget AD Plast som ligger i Anderstorp i Småland. 

Men när vd:n Michael Jonsson ska beskriva var industrin ligger använder han inte geografiska gränser. I stället säger han som många andra nuförtiden, att hans företag ligger i ”elprisområde 4, cirka fem kilometer bort från elprisområde 3”. Alltså de områden som avgör vilket pris på el som gäller.

– Det är ingen rak linje det där, men vi ligger i det dyraste området, säger Michael Jonsson. 

Han är väldigt orolig för att han snart ska behöva varsla flera av de 45 anställda som jobbar med formgjuten plast. Orderingången minskar när färre köper, samtidigt gör elpriserna att den produktion som är kvar blir dyrare. 

– Ser vi inte en vändning inom en månad måste vi ta till det (varsel, reds anm.) som ett medel. Det skulle kunna hamna mellan 5 och 10 personer. Vi är så slimmade att sådana åtgärder riskerar att slå sönder verksamheten, konstaterar Michael Jonsson. 

Tuffare tider

Att det är tuffare tider märks tydligt, enligt Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.

Bland de mest elintensiva industrierna finns pappers- och ståltillverkning, verkstäder och tillverkare av byggnadsmaterial.

Han får många samtal just nu från medlemsföretag, industrier, som berättar att de inlett förhandlingar med lokala fackklubben om att flytta delar av produktionen till natten, då elpriset är lägre eller som rentav vill stoppa delar av produktionen.

– Det är klart att det här påverkar de anställda i våra industrier. Att ställa om för en medarbetare att gå från att jobba dag till natt, det är stora frågor, säger Per Hidesten. 

Från vänster: Per Hidesten, vd industriarbetsgivarna och AD Plasts vd Michael Jonsson.

”Ställa om eller flytta”

Är det många företag som påverkats så mycket att de tvingats varsla eller lägga ner sina verksamheter?
– Det man ser nu, att ställa om eller flytta produktionen, det är ett första skede. Men det andra kommer komma tror jag. Det bedömer jag till och med som mycket sannolikt. Man kan nog räkna med att elkostnaderna varit ungefär tre till fyra gånger högre än normalt. Det finns ingen som räknat med sådana höjningar. 

När kommer de här problemen att märkas av för de anställda i stor skala? 
– Det där är alltid svårt att svara på. När jag lyssnar på olika industribranscher så kan det komma ganska snart. Vi har ju ett system för korttidsarbete som man skulle kunna tillämpa. Men har man använt det under pandemin kanske man hamnar i en karenssituation. 

Både Per Hidesten och AD Plasts vd Michael Jonsson efterfrågar åtgärder, och de menar att det brådskar.

Per Hidesten framhåller att företagen i tiotals år efterfrågat större satsningar på elproduktion och enklare tillståndsprocesser för den.

Varsel inom en månad

Michael Jonsson pratar som sagt om eventuellt varsel inom en månad om det inte vänder. Han har pratat med Skatteverket om att eventuellt använda korttidsstöd som de fick under pandemin.

Det innebär stöd till företag där anställda i kristider går ner i tid. Men stödet går inte att söka i nuläget, många väntar på besked om det går att använda även i tider av rusande elpriser. 

– Alla sitter i ovisshet efter valet. Ingen vet om man kommer kompensera företagen. Och det är förödande för du vet inte åt vilket håll du ska springa. 

Elkrisen – tre företag som påverkas

Leksands knäckebröd – Företagets vd Peter Joon beskriver elpriserna som chock nummer två, efter spannmålspriserna som gått upp både under pandemin och nu efter kriget i Ukraina. På ett år har elen gått upp 174 procent. I kronor mellan 15 och 20 miljoner extra men först år 2023, eftersom elen är bunden på fast pris i år. Men det påverkar inte de anställda, eftersom många äter mer knäckebröd i dyrtider. 

Lessebo Paper – maskinerna har stundtals stått stilla på den småländska pappersindustrin. Lars Turunen, ordförande för lokala fackklubben, har jobbat där i 42 år och sade tidigare till Arbetet att han aldrig varit med om något liknande just när det gäller elpriser. Enligt bolaget har elkostnaderna ökat från 3 miljoner euro per år, till 19 miljoner euro per år.

Rottneros Bruk – i augusti varslades 40 personer om uppsägning från bruket i Sunne, Värmland. Sliplinjen vid bruket läggs ner, var beskedet till Sveriges Radio. Fler orsaker pekades ut av vd:n. Däribland höga elpriser och minskad efterfrågan på tryckpapper.