Alla de som slitit i vård och omsorg under pandemiåren, med rädsla för sina liv. Förtjänar inte de rejäla löneökningar framöver? 

Industriarbetarna som gått till jobbet med smittorisken hängandes över sig? 

Alla de vars löner räcker till allt mindre i matbutikerna? 

Svaret från Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten kommer snabbt och utan sidospår. 

– Nej. Inte som jag ser det. Från arbetsgivarsidan utgår vi från industrins internationella konkurrenskraft och då finns det inte utrymme för rejäla löneökningar.

”Måste hålla fast vid industriavtalet”

Han är en av de tunga spelarna i de viktiga förhandlingarna som mynnar ut i det så kallade märket. Alltså de löneökningar som industrins fack och arbetsgivare enas om. Och som sedan ska vara styrande för hela arbetsmarknaden. Det som till stor del bestämmer din och min lön. 

Per Hidesten låter bestämd, men han har sina skäl.

Det främsta: att försvara industriavtalet från 1997 där industrins normerande roll slås fast. Han konstaterar att avtalet gett stora reallöneökningar i Sverige, alltså vad lönen räcker till. Men inte så stora så att de hotat företagens livskraft. 

– Vi måste hålla fast vid vad industriavtalet är. Hur bra det har varit för Sverige, för alla. I avtalet är det konkurrenskraften inom den internationellt konkurrensutsatta industrin det handlar om. Det handlar om att skapa goda förutsättningar för goda anställningsvillkor.

För han och de andra förhandlarna blev förra avtalsrörelsen 2020 speciell.

En pandemi med oro och uppskjutna förhandlingar som följd. Kommunal som lämnade LO:s samordning inför avtalsrörelsen. Förbundet ville driva igenom en särskild lönesatsning på yrkesutbildade medlemmar, främst undersköterskor och barnskötare. 

I år kan Per Hidesten äntligen vara på plats under politikerveckan i Almedalen, efter pandemiåren.

Men det ser ut att bli ännu en speciell avtalsrörelse. 

Det märks tydligt nu, i vad Per Hidesten kallar för den första delen av avtalsförhandlingarna. Den när fack och arbetsgivare stångas om hur läget ska beskrivas.

Hur bra eller dåligt går det för svensk industri? Hur oroväckande är framtiden?  

Vill inte riskera förvärrad inflation

Partiledarnas tal innehåller två tydliga orosmoln. Kriget i Ukraina och inflationen. Per Hidesten ser också Kinas covidhantering som ett hot för industrins materielleveranser.

Kort sagt en osäker ekonomisk situation. 

– Det är ett tufft läge. Med matpriserna och bensinen och dieseln. Inflationen innebär ett kostnadstryck på företagen också. De här prisökningarna ger ju inte företagen större utrymme för löneökningar, säger Per Hidesten.

Han vill inte hamna i det läge som Sverige var i flera gånger före industriavtalets tillkomst. 

– Man jagade inflationen med höjda löner som ökade inflationen ytterligare.

Många av de som jobbar i dag var inte med då, på 70- och 80-talet. 

Tror du att de förstår och accepterar det du pratar om? Att de inte kan kompenseras för prisökningarna nu om de ska få hållbara löneökningar på sikt? 

– Jag hoppas det. Det är en del av vår uppgift att belysa det här. Men erfarenheten från hur det var tidigare finns inte hos alla.

På annat håll i Almedalen konstaterar Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog att det kanske finns några gamla avtalsrävar som minns hur det var då. 

Situationen är exceptionell och därför har diskussionen om förutsättningarna inför avtalsrörelsen börjat tidigare än vanligt. 

– Det finns jättestora förväntningar så klart. Återigen är det lägst avlönade som drabbas hårdast av inflationsekonomin. Många har jobbat stenhårt under pandemin under vidriga förhållanden. Förväntningarna på löneökningar är höga, med all rätt. 

Han säger att han vill prioritera de lågavlönade och att det bland Kommunals medlemmar är väldigt många. 

– Vad det innebär är svårt och för tidigt att säga.

Kan bli besvärlig diskussion

Johan Ingelskog tycker att industriavtalet och märket har gynnat Sveriges löntagare. Men att modellen samtidigt är för ”fyrkantig och robust”. Kommunal har dock bevisat motsatsen genom att få igenom sina extra krav, konstaterar han. Men nu är det riktigt besvärligt. 

– Det är svårt att förklara att lite lägre löneökningar kan gynna dig i längden för att det ger reallöneökningar på sikt. Den diskussionen har vi inte behövt ha ännu. 

Industriavtalet ska ”beakta lönebildningens konsekvenser på inflation, sysselsättning och konkurrenskraft”. Inte detsamma som att lönerna ska ökas i takt med inflationen. 

Men enligt Johan Ingelskog har arbetsgivare han tidigare förhandlat med hänvisat till inflationen som argument för att hålla nere lönerna.

Absolut inte industriarbetsgivarna, kontrar Per Hidesten. 

– Nej, nej, den svenska inflationen är inte vår utgångspunkt för förhandlingarna. Det som jag säger nu har vi sagt konsekvent under många avtalsrörelser.

IF Metalls ordförande Marie Nilsson konstaterar att hennes förbund inte kommer att ”jaga inflationen”.

– Vår idé är att vi förhåller oss till att Riksbanken ska hålla sin målbild om 2 procent. Inflationen kan gå lite upp och ned och det tar inte vi hänsyn till. Vi har under alla år hållit fast vid den linjen, säger Marie Nilsson till Arbetet. 

Men, menar hon, svensk industri har stärkt sin konkurrenskraft och har ett bra läge.

– De flesta företag gick bra 2021 och går fortfarande bra. Så det bör finnas utrymme för att vi ska få del av den kakan. Men det har inte med inflationen att göra utan med konkurrenskraften.

”Vd:s ersättning är en fråga för styrelsen”

Finansminister Mikael Damberg (S) sa nyligen i en intervju med Arbetet att han tycker att vd:arnas ersättningar också bör hållas tillbaka. Detta för att vanliga löntagare ska kunna acceptera kommande avtalsrörelse och sänkta reallöner.

Per Hidesten, du är ju själv vd. Vad tycker du? 

– Det där är en sak mellan styrelse och vd – det är upp till dem att göra de bedömningarna. Jag pratar om centrala kollektivavtal som inte omfattar vd:arna.

Bör märket normera vd:arnas ersättningar också? 

– Nej. Vi förhandlar inte för dem. Vi förhandlar för de anställda i övrigt. 

Men ur något slags etiskt perspektiv då? Hur känner du inför det? 

– Det här är liksom en fråga för styrelsen och den här vd:n. Det är säkert väldigt många parametrar de måste ta hänsyn till, det är rörliga delar och det är fasta delar. Som gör att de har olika löner olika år beroende på hur det går för verksamheten.

Om din ersättning skulle höjas med 100 procent och samma för alla vd:ar, skulle det påverka inflationen? 

– Nej…, det skulle man få räkna på men jag tror inte det skulle få något genomslag.