En stor majoritet av de förvärvsarbetande tror att den svenska a-kassan hör till de bästa inom EU, eller åtminstone ligger på medelnivå.

Det visar en mätning som undersökningsföretaget Novus har gjort för TCO.

Men det är en slående missuppfattning.

Från att ha varit relativt generös under 1980-talet och början av 1990-talet sjönk a-kassan i Sverige redan år 2010 under genomsnittet för OECD-länderna. Där har vi sedan legat kvar.

Sverige i EU:s undre halva

När TCO nu jämför den svenska arbetslöshetsförsäkringen med omvärlden på nytt – den här gången med de övriga EU-länderna – kunde man vänta sig att Sverige skulle hamna lite bättre till.

För närvarande gäller nämligen tillfälliga, betydligt mer generösa ersättningsnivåer som infördes med anledning av pandemin.

Den högsta ersättningen är nu 1 200 kronor per ersättningsdag under de första 100 dagarnas arbetslöshet. En nivå som vid årsskiftet återgår till det ”ordinarie” maxbeloppet på 910 kronor per dag.

Men trots denna tillfälliga höjning placerar sig Sverige på den undre halvan bland EU-länderna. 2021 låg Sverige på 16:e plats bland de 27 länderna i EU.

Sverige är också det land där ersättningen har sjunkit mest de senaste 20 åren.

Bulgarien mer generöst

För att få en bild av den svenska a-kassan vid ordinarie ersättningsnivåer redovisar TCO också hur svensk a-kassa stod sig i EU-perspektiv år 2020 (före den tillfälliga höjningen av ersättningen).

Sverige hamnar då på plats 21 bland de 27 EU-länderna. Bland andra Bulgarien och de tre baltiska länderna – inte kända för särskilt starka välfärdssystem – är mer generösa mot sina arbetslösa än Sverige.

Jämförelsen, som bygger på OECD-statistik, utgår inte från ersättningsnivån i procent. I stället jämförs hur stor del av sin ”vanliga” inkomst efter skatt en tvåbarnsfamilj får behålla om en av föräldrarna blir arbetslös, en metod som anses mer rättvisande inom social forskning.

Båda föräldrarna antas ha medellönen i respektive land. Jämförelsen avser andra månaden med arbetslöshetsersättning. Den påverkas alltså inte av speciella villkor i början av arbetslösheten – i Sveriges fall sex karensdagar.

Många klarar inte ekonomin

Den svenska familjen fick år 2020 behålla 75 procent av sin normala inkomst efter skatt när den ena föräldern är arbetslös. Avståndet är stort till exempelvis Tysklands 90 procent, för att inte tala om Luxemburg och Lettland, som toppar listan med 93 procent.

Ersättningsnivån i Sverige är så låg att många inte klarar sin ekonomi, hävdar TCO i rapporten.

2020 var medianlönen i Sverige 32 400 kronor, eller 24 700 kronor efter skatt. Med de ordinarie ersättningsnivåerna får en arbetslös med medianlön bara 14 000 kronor efter skatt, ett tapp på drygt 10 000 kronor.

TCO:s krav är att det tillfälligt höjda ersättningstaket i a-kassan permanentas, för att sedan höjas år för år i takt med löneutvecklingen.