Att skynda mellan jobb och förskola för att hinna hämta i tid. Det är nog något många småbarnsföräldrar känner igen sig i.

Och att fixa barnpassningen de där dagarna förskolan stänger för planering. Eller att komma i tid till jobbet efter en särskilt stökig lämning.

För många går helt enkelt inte pusslet heltid och småbarn ihop. Framför allt verkar det vara problematiskt för kvinnor med arbetaryrken.

Arbetarkvinnor har svårast

LO: Jämställdhetsbarometer uppger var tredje att de har anpassat sin arbetstid efter barnomsorgen. Då kan det handla om att man går ner i tid, ändrar schemat eller inte tar vissa typer av pass.

Särskilt problematiskt tycks det vara för arbetare inom hälso- och sjukvård, där varannan har anpassat arbetstiden.

Anpassade arbetstider inom arbetaryrken i olika branscher

För att se det här innehållet måste du godkänna cookies från våra tjänsteleverantörer.

– Vi måste ha en barnomsorg som är öppen när föräldrarna arbetar. Det har framför allt anställda i arbetaryrken väldigt stort behov av. Många jobbar tidiga morgnar, man jobbar till åtta på kvällen eller helger, säger Joa Bergold, utredare på LO, en av författarna till LO:s Jämställdhetsbarometer.

Få som jobbar kontorstider

Bara fyra av tio arbetarkvinnor jobbar dagtid på vardagar enligt LO-rapporten. För arbetarmän är motsvarande siffra närmare sex av tio och för tjänstemän, båda könen, handlar det om åtta av tio.

En av de främsta anledningarna till deltidsarbete är att man anser att jobbet är för slitsamt. Men deltidsarbete kan göra schemat än värre, vilket Arbetet skrev om under onsdagen.

– Vi har alldeles för lite påverkan på vår egen arbetstid och på våra arbetsuppgifter, sade undersköterskan Charlotte Agemalm då.

Och just inflytande över när, var och hur arbetet ska utföras är ett stort problem för dem med arbetaryrken, i synnerhet kvinnor.

– De har ett extremt begränsat inflytande över sina arbetstider. Där jag också tror att vi ser ett skifte med det som skett under pandemin, att vissa grupper får ännu mer inflytande över när och hur man arbetar, säger Joa Bergold och fortsätter:

– Men det rör inte alla. Anställda i arbetaryrken är fortfarande väldigt bundna till tid och plats i sitt arbete. Det gör att vi ser en ökande klyfta mellan dem som kan styra sina arbetstider, styra arbetets upplägg, och de som inte kan göra det.

Arbetstidsförkortning – inget som LO driver

Enligt en Sifo-undersökning som Arbetet gjort föredrar en majoritet av de tillfrågade kortare arbetstid framför högre lön. Ändå är det ingen fråga som drivs särskilt aktivt, vare sig av fack eller politiker.

– LO har ett mål om 30 timmarsvecka. Med det ser väldigt olika ut för olika förbund. Att man har väldigt olika villkor och olika förhandlingsstyrka. Sedan är LO:s ingång att vi måste ha heltid som norm. Det är väldigt svårt att börja jobba med förkortad arbetstid innan vi rättar till det, säger Joa Bergold.

Kan man inte tänka sig en heltid som är kortare än 40 timmar?
– Det finns ju inget som är skrivet i sten hur lång en heltid ska vara, men det är inget som LO driver. Förbunden äger arbetstidsfrågorna och vill tydligt driva dem själva. Och just nu finns inget politiskt driv heller för att förkorta normalarbetstiden.