Astrid Nyblom muckar snart som sonaroperatör. Det innebär att hon via särskilda datorer på fartyg kan undersöka havsbottnar, analysera former och ana när det handlar om en mina.

20-åriga Astrid Nyblom var nyfiken på basen, som ligger där hon vuxit upp. Så Karlskrona Sjöstridsskola var önskemålet när det var dags att mönstra, den prövning som görs för alla som ska genomgå Försvarsmaktens grundutbildning – värnplikt, eller lumpen som man ofta säger.

– Jag tycker väldigt mycket om det marina. Och så tänkte jag att det skulle vara intressant att se vad som händer där inne på basen.

Men så klart, intressant är ett brett begrepp. Och beslutet att söka sig till militären var aldrig självklart.

– Jag var väldigt osäker på det här med värnplikt. Det är ett stort ställningstagande. Är jag beredd att gå ut i krig? Det vill säga, är jag beredd att döda någon om jag ska hårdra det.

”Känns som att jag kan hjälpa till”

Hon säger att frågan fortfarande är jättesvår, och att det absolut inte finns något i henne som vill just döda. Men att nyttan av allt hon skulle lära sig till sist vägde över.

– Jag kom fram till att risken är liten, eller var då i alla fall. Och att det mer känns som att jag gör något bra, att jag kan hjälpa till.

Hon ryckte in, påbörjade sin utbildning, i september förra året. I juni muckar hon, det vill säga avslutar sin utbildning. Ganska precis i mitten bröt ett krig i Europa ut.

Det är drygt hundra mil mellan Karlskrona och ukrainska Kiev. Ungefär lika långt som sträckan mellan Karlskrona och Umeå.

– Det var en konstig känsla. Men samtidigt väntat. Ryssland har ju varit på gång sedan annekteringen av Krim.

…jag tycker det vi har nu är bra. Att vi ska fortsätta så och förlita oss på att EU kan bistå militärt om det behövs.

Astrid Nyblom om Nato-frågan (fotograferad av Hans-Peter Bloom)

Blev de svåra frågorna svårare?
– De tankarna kom ju. När jag är klar med utbildningen blir jag krigsplacerad, då får vi se om jag blir kallad om vi också blir attackerade. Och vad jag kan hjälpa till med. Men man ska inte oroa sig i onödan. 

De värnpliktiga fick ständiga uppdateringar om läget där i början av kriget. Och pratade mycket med varandra.

– Det var ungefär samma som sägs i nyheterna. Men det var bra, påminnelser att hålla sig lugn, inte sprida falsk information och inte berätta för anhöriga om basen till exempel.

Nato ”jättesvår” fråga

Hur påverkas du av debatten om Nato?
– Det är en jättesvår fråga. Men jag tycker det vi har nu är bra. Att vi ska fortsätta så och förlita oss på att EU kan bistå militärt om det behövs. 

Själva utbildningen Astrid Nyblom går innehåller mycket teori. Sonaroperatör kan hon, och hennes 30-tal lumparkompisar, snart titulera sig. De är ungefär lika många tjejer som killar. Just marinen och flygvapnet lockar fler kvinnor än armén. 

På frågan om något varit oväntat säger hon att hon trodde värnplikten skulle vara mer strikt, ”typ som på 80-talet”.

– Men det har mer varit som en formell skola. Och jag trodde verkligen inte att det skulle vara kul att använda kulspruta. Jag står inte alls bakom våld. Så det tar emot att säga, men det är ganska roligt att skjuta. 

Astrid Nyblom

Yrke: Värnpliktig.

Ålder: 20 år.

Bor: Karlskrona.

Lön: Värnpliktiga får en ersättning på cirka 4 400 kronor i månaden skattefritt. Man äter och bor gratis, och får de kläder som behövs.

Nästan 6 000 gör värnplikt

2021 påbörjade 5 873 individer sin värnplikt. 4 550 slutförde den. 21 procent av de som började var kvinnor. 79 procent män. 

Sedan 1989 tillåts kvinnor göra värnplikt inom alla militära områden.

Att det kallas för lumpen beror på uniformen. Under tidigt 1900-tal fick värnpliktiga ofta slitna uniformer, som många tyckte påminde om lump, det vill säga trasiga kläder.

Källa: Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket.