Häktespersonal larmar: ”Tidsfråga innan något allvarligt händer”
Kriminalvården är i akut behov av personal. Samtidigt lämnar anställda Sveriges största häkte efter stress, trakasserier och en underbemanning som flera anser hotar säkerheten.
Per Simonsson vid Seko Kriminalvård Väst och Stefan Römer, Sekos ordförande på häktet i Göteborg larmar om omfattande arbetsmiljöproblem på häktet i Göteborg.
Hög personalomsättning, låg bemanning och omfattande arbetsmiljöproblem har skapat en ohållbar situation på Häktet Göteborg. Det vittnar anställda om.
Nu befarar de att en allvarlig händelse kan ske när som helst.
– Det som hände på Hällbyanstalten i somras är inte förvånande. Det är en tidsfråga innan något liknande händer här, säger en kriminalvårdare och syftar på förra årets gisslandrama.
Många visstidsanställda
Detta då stressen ska ha nått en kritisk nivå för erfarna kriminalvårdare som uppges bli allt färre och får ta alltmer ansvar.
Samtidigt är anställda ofta underbemannade och saknar kompetens till följd av många visstids- och nyanställningar. 2021 var 39 procent av alla anställningar på häktet i Göteborg tidsbegränsade.
– En kollega sa till sin chef att de inte löser en uppgift säkerhetsmässigt med endast två ordinarie och fyra nyanställda. Svaret var: ”ni har ett uppdrag och har valt det här jobbet. Passar det inte så …”. Oj, tänkte jag. Här försöker man ju påtala något så att ingen kommer till skada, säger en kriminalvårdare.
De anställda vågar inte träda fram med sina namn av rädsla för repressalier.
Oerfarna vikarier eskorterar intagna
En kriminalvårdare berättar att två oerfarna vikarier kan få eskortera 20 intagna till gymnastik- och idrottshall, utan kunskap om klienternas bakgrund och tillstånd.
Om bråk uppstår kan det ta lång tid för kollegor att komma till undsättning, eftersom erfaren personal på bevakningscentralen ibland får täcka upp på annat håll.
– Det kan fastna ett tiotal vårdare bakom en dörr och vänta på att bevakningscentralen ska öppna den. Det kan ta flera minuter att komma fram. Mycket kan hända under den tiden när det är slagsmål.
Många som börjar på häktet saknar utbildning och erfarenhet för att hantera farliga situationer, förklarar kriminalvårdaren.
– Det är förvånande att det inte har hänt mer allvarliga saker på avdelningarna. Det beror på att det har funnits bra personal vid dessa tillfällen. Utan dem hade det kunnat bli en Karen Gebreab-situation.
Kriminalvårdaren Karen Gebreab blev ihjälslagen av en intagen på häktet i Flemingsberg 2011. Hon hade inte fått information om att den intagna inte fick hanteras av en ensam kriminalvårdare.
Vittnar om stress och trakasserier
Stress och trakasserier beskrivs som en del av vardagen på häktet i Göteborg. Kriminalvårdare sägs ringa och sjukanmäla sig för att de är slutkörda och nekas ledighet.
Nyanställda ska ha sagt upp sig bara dagar in på nya jobbet.
De anställda förklarar att den som ifrågasätter hur saker fungerar eller lyfter problem inte längre lyssnas på. De får sämre löneutveckling, flyttas till andra avdelningar och nekas utbildningar.
– Vi brukar prata om att man hamnar i frysboxen. Personal som säger vad de tycker ska bara bort, säger en kriminalvårdare.
Stefan Römer är Sekos ordförande på häktet i Göteborg.
Bilden bekräftas av fackliga företrädare.
– Senast i dag kom det in en medlem som grät öppet och mådde väldigt dåligt på grund av stressen och över hur hon blev behandlad, säger Stefan Römer, Sekos ordförande på häktet.
Seko: ”Inte agerat på varningsklockor”
2020 undersökte Seko arbetsmiljön på häktet i Göteborg. Det resulterade i en rapport som visar på omfattande problem under flera års tid.
Brist på erfaren personal i alla led, utfrysning och trakasserier, hög arbetsbelastning och stress är några av huvudpunkterna.
Seko Kriminalvård menar att inga åtgärder har vidtagits, trots att detta presenterades för både huvudkontor och häktes- och regionledning.
– Man har varken lyssnat eller agerat på våra varningsklockor. Man har heller inte lagt ihop två och två när man ser att personal inte stannar, säger Gunnar Magnusson, nyligen pensionerad ordförande för Seko Vård Göteborg.
Minimibemanning i nio månader
Vid en uppföljning i maj 2021 konstaterade facket att det under två veckor saknades bemanning på 140 arbetspass. Faktiskt personalbortfall registrerades inte, endast den schemalagda bemanningen.
Säkerhetsavdelningen ska även ha gått på helgbemanning – den lägsta säkerhetsmässiga bemanningen – i nio månader i rad.
– Vi har påtalat de här bristerna även på regional nivå, men man vill inte lyssna, säger Per Simonsson, regional samordnare för Seko Väst i Kriminalvården.
Många uppsägningar
2018 sa fler än dubbelt så många upp sig på häktet i Göteborg 2018 jämfört med genomsnittet i Kriminalvården. Uppsägningarna minskade 2020, men vände uppåt igen förra året.
Det har varit ovanligt stor omsättning på chefer. Hela chefsgruppen med kriminalvårdsinspektörer uppges ha bytts ut två gånger om sedan 2017.
– När det kommer nya chefer behöver de tid för att sätta sig in i uppdraget och det skapar osäkerhet hos personalen. Vem är chefen och hur ska vi jobba?, säger Stefan Römer.
Chefer vittnar om toppstyrd organisation
Kriminalinspektörer som har lämnat häktet vittnar om en toppstyrd organisation där chefer på deras nivå inte tillåts ta egna initiativ. De fick inte sätta lön på egen personal eller bevilja ledigheter.
Synen på anställda var enligt cheferna under all kritik.
– När jag började pratade man bara om att personalen var så oduglig och om den där klicken som var så jobbig och bråkig. Men jag hade jättebra personal som var engagerad och tog stort ansvar, säger en tidigare kriminalvårdsinspektör.
Facket ska ha setts som en motståndare.
– En bra häkteschef borde backa och fundera på varför de gör anmälningar om arbetsmiljön hela tiden. Men här lade man det på ett personligt plan, att det var de i facket som var ett problem.
Även chefer ska ha blivit utfrysta, de tidigare kriminalvårdsinspektörerna.
– Det är en sjuk och farlig arbetsplats.
Häkteschefen: Tuffa år för personalen
Häktes- och regionledning tillbakavisar fackets kritik mot att ingenting ska ha gjorts för att förbättra arbetsmiljön på häktet. De säger att det har gjorts och görs flera saker för att komma till rätta med problem som Seko Kriminalvård har lyft.
Enligt ledningen har de senaste åren har varit tuffa för personalen på grund av att häktet har expanderat och fått in ett tyngre klientel med många gängkriminella. Pressen på anställda har ökat ytterligare under pandemin när sjukfrånvaron har ökat.
– Det påverkar både de som är sjuka och tär hårt på dem som är kvar i arbetet i den situationen. Häktet är Kriminalvårdens akutverksamhet, så trycket för oss har varit enormt och tufft för alla, säger häkteschefen Malin Sparrström.
Hon tillbakavisar uppgifter om att anställda blir utfrysta av sina chefer.
Läs mer om vad häkteschefen Malin Sparrström och regionchefen Per Björkgren säger om de anställdas vittnesmål och fackets kritik.
