Tobias Baudin om nya las: ”En enorm framgång”
Nya toppsossen Tobias Baudin började som reparatör, är skolad i facket och lovar att lyssna på LO-förbunden.
– Vi är inget utan fackförbunden och behöver fler fastighetsskötare och städare som medlemmar, säger han.
Tobias Baudin, partisekreterare Socialdemokraterna.
Ingen av Tobias Baudins föräldrar var fackligt eller politiskt engagerade under uppväxten hemma i Luleå. Mamma arbetade inom långvården och pappa som vaktmästare. Men familjen tyckte om att diskutera politik.
– Morfar var också väldigt intresserad. När han var barnvakt fick jag sitta och kolla på någon riksdagsdebatt eller lyssna på p4 Norrbotten och prata politik, säger Tobias Baudin, när han tar emot Fastighetsfolket på Socialdemokraternas partikansli på Sveavägen 68.
Jobbade med styr och ledteknik
Själv hade han ingen tanke på att bli politiskt eller fackligt engagerad. Först när Tobias Baudin började arbeta som maskinist på Luleå kommun och utsågs till arbetsplatsombud för Kommunal väcktes intresset för facket. På jobbet skötte han ishallen, skolor och badhus. Han jobbade med styr och ledteknik parallellt med sitt fackliga uppdrag.
– Där såg jag hur roligt det var att engagera sig. Ju mer jag lärde mig och hittade strategier, desto mer kunde jag förbättra för mig och mina arbetskamrater.
Sedan i november förra året är Tobias Baudin Socialdemokraternas nya partisekreterare. En av hans huvuduppgifter är att stärka ”folkrörelsepartiet” och den facklig-politiska samverkan.
– Vi är inget utan fackförbunden. Jag är övertygad om att alla förbund har ett enda skäl till sin samverkan med oss. De tycker att det gynnar deras medlemmar om de också får en bra politik från oss som parti, säger han.
Socialdemokraternas nya partisekreterare Tobias Baudin.
Tobias Baudin påpekar att Socialdemokraterna behöver fler fastighetsskötare och städare som medlemmar. Han vill också se dem på förtroendeuppdragen inom partiet.
– Jag vill att arbetarna ska få större inflytande, säger han.
Nya möjligheter till utbildning
Tobias Baudin var tidigare förbundsordförande för Kommunal. Då fick han stark kritik när Kommunal och IF Metall var de enda inom LO som först sa nej och sedan ja till PTK:s och Svenskt Näringslivs ”lasöverenskommelse” i december 2020.
Överenskommelsen innebär bland annat att det ska det bli lättare för arbetsgivare att säga upp anställda. Det ska också bli enklare. Fler undantag ska få göras från turordningsreglerna. Men samtidigt ska anställda få nya möjligheter till utbildning och omställning mitt i yrkeslivet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 30 juni 2022.
Varför sa du först nej, sedan ja?
– Det första förslaget var för dåligt. Framför allt villkoren för anställningsformen allmän visstid och arbetsgivarnas möjlighet att hyvla ner tjänster. Då var vi ett enigt LO som sa nej. I förslaget som vi sedan sa ja till hade vi fått igenom att man bara får ha allmän visstidsanställning i ett år istället för två. Sedan ska den övergå till en fast tjänst. Det var en enorm framgång. Det skulle ha tagit oss minst ett decennium av avtalsrörelser att få den förbättringen. Hyvling av tjänster kan arbetsgivarna inte heller göra som förr.
Hur ska en städare med dålig svenska kunna ta del av de nya utbildningsmöjligheterna?
– Om du jobbat i minst åtta år får du ett års utbildning. Det blir en rättighet som arbetsgivaren inte får säga nej till. Utbildningen behöver inte vara kopplad till yrket.
Men hur ser du på risken att det bara blir studievana som utbildar sig?
– Det är typiskt arbetarklassen att säga ”vi klarar inte av att studera”. Det är arbetare som får landet att fungera. Självklart ska vi också ha rätt till kompetensutveckling och utbildning. Jag tror att väldigt många vill ställa om och ser det här som en möjlighet att plugga vidare.
Många såg det som ett svek att Kommunal och IF Metall anslöt sig trots att inga andra av LO-förbunden gjorde det, hur ser du på det?
– Vi gick in och gjorde en bättre uppgörelse än vad som annars hade blivit lagstiftning i Sverige. Det blev mycket bättre när vi fick chansen att förhandla. Sedan blev det en anpassning. Men annars hade det blivit den andra överenskommelsen som var sämre än den vi lyckades förhandla fram. Nu har en ganska stark majoritet i LO sagt ja till detta på repskapet. Varje fackförbund får sedan välja om man vill gå in i det nya huvudavtalet eller inte.