Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ett bättre arbetsliv kräver modig journalistik

Sök

Livsmedelsarbete topp 10 farligaste yrket

Risken att drabbas av en olycka eller av lång sjukfrånvaro har länge varit mycket hög för en livsmedelsarbetare.

– Vi är lika belastade som byggnadsarbetare och blåljuspersonal, det har tyvärr inte hänt så mycket, säger Lena Persson, tidigare ombudsman på Livs.

I stort sett i varje nummer av tidningen berättar vi om en farlig arbetsmiljö. Under 2021 rapporterade tidningen om 17 arbetsplatsolyckor. Se separat artikel nedan.

Från 2016 fram till i november förra året arbetade Lena Persson som central ombudsman på Livs med ansvar för arbetsmiljöfrågor. Numera är hon anställd som ombudsman på LO med samma ansvarsområde.

Hon säger att det i dag finns en medvetenhet kring säkerhet och att man jobbar mer aktivt och bättre med olyckor och skador i arbetet.

– Vi har väldigt bra utbildningar för våra skyddsombud och vi har fått in arbetsmiljön i våra avtal. Våra skyddsombud har totalt 80 timmars utbildning, 40 timmar för bättre arbetsmiljö och 40 timmar för systematiskt miljöarbete. Vi jobbar bättre i dag än tidigare med arbetsskador, vi är bättre på att rapportera in, redovisa och ta hand om skador. Det är svårare att sopa arbetsmiljöproblemen under mattan, säger Lena Persson.

Ändå tycks det inte gå att nå en stor förändring. En svårighet är att livsmedelsbranschen har många inbyggda risker. 

– Vi jobbar med vassa knivar och verktyg, maskiner och transportband, blöta golv, heta ugnar och fritöser och många kemiska produkter. Arbetet är brett med många riskområden.

Men Lena Persson menar att krav på ökad effektivitet med slimmade organisationer har medverkat till att öka stressen och pressen i jobbet. Vilket i sin tur leder till olyckor och skador.

– Jag tror att vi har nått en punkt där vi faktiskt inte kan bli mer effektiva. Förr stängde man av maskinen för att ta en fikarast. Det görs inte i dag. Nu är det inte ovanligt att du får jobba för två personer under en halvtimme för att din arbetskamrat ska kunna ta rast.

Bristande bemanning med mer skiftarbete och pressade scheman gör det också svårare att jobba med säkerheten. 

– Arbetsgivare väljer i stor utsträckning att ta in bemanningsföretag som en lösning för att ha en så slimmad organisation som möjligt. Om man ”äger” personalen under sitt eget tak så är det en sak. Då har man förhoppningsvis en utbildad personal.

– Men kommer det in bemanningsföretag och du ständigt ska lära upp nya individer, då uppstår det problem. Det blir ett A- och ett B-lag. Man hinner inte lära upp, och som fackförbund når vi dem inte alltid eftersom de oftast inte är våra medlemmar.

Modellen med utökat skiftarbete har blivit allt vanligare. Många företag går från tvåskift till att rulla produktionen dygnet runt och det ställer till med problem, menar Lena Persson.

– Då händer det saker med både människor och maskiner. Du kan inte ha samma underhåll, personalen bli mer sliten och människor får det jobbigt med att pussla ihop sina liv.

• Vad är det då som måste göras?

– Personalansvaret måste tas på allvar. Arbetsgivarna vill ju göra det individbaserat – du har skrivit på policydokumenten och då har du ett individansvar att följa det. Men har du inte möjlighet i din vardag att gå på toaletten i lugn och ro så har du heller inte tid att kolla säkerheten runt omkring dig. 

Lena Persson menar att företagen fokuserar mer på livsmedelshygien än på säkerhet. Att verkligen gå igenom risker och faror slarvas det med.

– Bättre introduktioner, och det gör man sällan med personal som ”bara” ska vara inne i 14 dagar. Sen kommer man tillbaka igen i ett par veckor och så har det plötsligt gått ett halvår och man har inte fått en vettig introduktion till jobb och arbetsmiljö.

– Allt det här måste naturligtvis våra klubbar och förtroendevalda också jobba med. Men arbetsgivaren måste ge förutsättningarna, säger Lena Persson.

Jolan Wennberg, andre ordförande i Livs, håller med om Lena Perssons beskrivning av problemen med skador på arbetsplatserna.

– Riskerna i livsmedelsindustrin är en verklighet vi lever med, men för att få till en riktig förändring så måste viljan finnas hos båda parter, säger han.

Branschorganisationen Livsmedelsföretagen inledde under förra året Nollvisionsprojektet tillsammans med medlemsföretagen. Projektets syftar till att ”minska, förebygga och förhindra arbetsplatsolyckor och arbetsskador”.

Förhandlingschefen Henrik van Rijswijk bedömer att Nollvisionsprojektet över tid kommer att minska antalet skador och olyckor.

– Intresset bland medlemsföretagen är stort och gensvaret har varit mycket positivt med redan synbar nytta i praktiken, säger Henrik van Rijswijk.

Vilken synbar nytta projektet hittills haft kan han dock inte säga något om, på grund av Livsmedelsföretagens tystnadsplikt gent-
emot enskilda medlemsföretag.