Det finns sätt att bli en rik friskoleägare och det finns sätt att bli en jätterik sådan. Allt handlar om list, om hur man smartast rundar svenska lagar och regler för att få största möjliga profit.  

I en färsk undersökning från Skolinspektionen får vi veta exakt hur vanligt det är bland svenska friskolor att hålla nere kostnaderna genom att endast ta emot ”lätta” elever. 

Bland fyra av fem granskade friskolor finns brister kopplat till urvalet av eleverna. I de flesta fallen handlar det om att skolledningarna har fler, dolda, urvalsgrunder än vad föräldrar och elever får veta om. Urvalskriterier som – godtyckligt – kan avgöra sållningen när elever erbjuds plats eller nobbas.  

Friskolorna vet hur köerna kan rundas

Hälften av skolorna begär också in mer information om eleven än vad som är tillåtet, om eleven har behov av särskilt stöd eller har ett annat modersmål än svenska. Information som avgör vilken prislapp som barnet kommer med.

Detta är minst sagt allvarligt. Enligt lagstiftningen ska skolan – friskolan liksom den kommunala – vara öppen för alla elever. Att så slugt välja bort elever som innebär kostnader är med andra ord olagligt. 

Det får enligt samma lagstiftning inte finnas något hinder för en friskola att ta emot barn med funktionsnedsättning, språksvårigheter eller utländsk bakgrund.  

Ändå är det så. Förfarandet att sålla bort dyra barn är mer regel än undantag, något nya skolministern Lina Axelsson Kihlblom nyligen har intygat om. I sin tidigare roll som skolledare har hon blivit tipsad om hur hon kunde kringgå köandet för att slippa ta emot elever med funktionsnedsättningar. 

Elever med diagnoser är inte välkomna

Friskolornas riksförbund vill inte kännas vid den här verkligheten. De menar att friskolor just är viktiga för elever med särskilda behov. Senast i oktober 2020 skrev Ulla Hamilton, vd för branschorganisationen, att dessa elever hos friskolorna erbjuds en lugnare miljö. 

Men sanningen är en annan. Inte bara är elevgrupperna större bland friskolorna vilket snarare pekar på en mer stökig miljö för de här eleverna. I en undersökning från Institutet för Näringslivsforskning, IFN, från 2020 är diskrimineringen i antagningen utbredd.  

Forskarna kontaktade mer 2 000 friskolor med frågan om plats för fiktiva barn. Rundringningen visade att mer än hälften av barnen utan diagnoser välkomnades av friskolorna medan detsamma endast gällde för vart tredje barn med ADHD.  

Och hur nedslående resultatet än är så är det inte konstigt när systemet accepteras.  

Men det måste få ett slut, för sållningen av elever är liksom motorn i friskolornas vinstmaskineri. Det som gör att friskolorna varken behöver sätta elevernas utbildning eller barnens bästa främst.  

Skolinspektionens granskning är viktig för att visa på hur stort det här problemet är. För det som händer när friskolorna nobbar dyra elever är att kommunerna tar över ansvaret för att hitta platser för barnen.

Lyckohjul med vinst varje gång för friskolorna

Detta resulterar i ökade kostnader för kommunala skolor, vilket i sin tur driver upp skolpengen och därmed ökar ersättningen från kommunen till friskolorna. 

Allt i ett enormt vinst-varje-gång-lyckohjul för friskolekoncernerna och ett tippande plan av ständiga förluster för de på marginalen hårt kämpande kommunala skolorna. 

Den här skevheten måste rättas till och det snart. Det börjar bli allt mer uppenbart hur ohållbart det är att Sverige som enda land i världen har ett skolsystem där skattepengar tankas in i riskkapitalbolag – allt på våra barns bekostnad.  

Att det dessutom är de elever som allra mest behöver stöd och hjälp i skolan som råkar mest illa ut av det här cyniska systemet är inte bara fel. Det är direkt skamligt.