”Vanstyret i region Stockholm sätter människoliv på spel”
Stockholmarna behöver en demokratiskt styrd och patientsäker sjukvård, skriver Talla Alkurdi (S), oppositionsregionråd i region Stockholm.
Talla Alkurdi (S).
För några dagar sedan rapporterade Svenska Dagbladet om hur en person som var svårt sjuk och flögs in till Södersjukhuset i Stockholm för intensivvård och tvingades vänta så länge på akuten att han till slut drabbades av hjärtstopp.
Detta är en i raden av flera vittnesmål om hur tuff och patientosäker situationen är på Stockholms sjukhus. Regionen med längst väntetider på akuten i hela landet.
Under många år har vårdpersonal och patienter larmat, men högern i regionen har sedan 2006, då de tog över styret, valt att bortse från dessa larm och med ihärdig politisk styrning försatt sjukhus och vårdcentraler under besparingar för att finansiera ytterligare privatiseringar.
Rekord i privatiseringar
Högern i Region Stockholm har sedan över ett decennium privatiserat alltmer av den skattefinansierade vården. Men man har även styrt vården, offentlig som privat, enligt en marknadslogik där enkla snabba ingrepp gynnas och det motsatta missgynnas.
Så ser det ut i allt från förlossningsvården till vården vid livets slutskede. Man gör alltså marknad av såväl vårt födande som vår död. Privatiseringarna och marknadsstyrningen kostar pengar, pengar som annars hade kunnat gå till att lösa den omfattande vårdplatsbristen i regionen.
En ny studie från Karolinska Institutet visar att vårdplatsbristen i Region Stockholm allvarligt hotar patientsäkerheten och leder till ökad dödlighet på regionens akutsjukhus. Under 2015-2019 var beläggningsgraden 101 procent i Stockholm.
En hög beläggningsgrad resulterar i att många patienter måste vårdas på överfulla akutmottagningar i stället för att få en ordentlig vårdplats. Det innebär en ökad hälsorisk och att patientsäkerheten äventyras. Studien visar tydligt att vårdpersonalens larm om försämrad patientsäkerhet måste tas på allvar.
Problemet fanns redan före pandemin
Redan innan pandemin var 600 vårdplatser på sjukhusen stängda på grund av personalbrist. Antalet intensivvårdsplatser minskade från 94 stycken år 2013 till 88 stycken i februari år 2020.
Högerns besparingar på sjukhusen innan pandemin var så omfattande att hundratals undersköterskor och läkare skulle varslas samtidigt som ytterligare privatiseringar annonserades. Detta var förutsättningarna för stockholmarnas sjukvård när pandemin slog till.
Privatiseringarna och bristen på vårdplatser hänger ihop. Med ena handen skär högern ner på sjukhusen och minskar antalet vårdplatser, och med den andra låter de kostnaderna för den privatiserade vården löpa fritt.
Allt mer vård drivs av vårdbolag som försöker uppfinna vårdbehov hos i grunden friska patienter. När sjukhusens arbetsmiljö blir ohållbar är den inte konstigt att personalen istället söker sig till den lättare privata vården. Specialister lockas över till vårdbolag när sjukhusen Det blir en ond spiral där den offentliga sjukvården tvingas bära ett allt tyngre lass, men får allt svårare att behålla sin personal.
Det krävs ett politiskt skifte
För att öppna fler vårdplatser krävs mer vårdpersonal. Då krävs ett skifte i politiken. Socialdemokraterna i Region Stockholm har länge krävt att sjukhusen måste få mer resurser för att anställa mer vårdpersonal och ge personalen bättre villkor och arbetsmiljö. Detta går att göra redan nu.
Men ett paradigmskifte är också nödvändigt för att säkra en sjukvård som ger vård i tid och efter behov – ett stopp för ytterligare privatiseringar och ett slut på marknadshysterin.
Stockholmarna behöver en demokratiskt styrd sjukvård som utgår från patientens behov och vårdpersonalens kunskap. Såväl vår födsel som vårt liv och vår död ska ligga i våra egna händer, inte i marknadens.
Det är dags att ta tillbaka kontrollen.
