44 000 barnfamiljer bor i för dyra bostäder: ”Kravet på hyresgäster måste sänkas”
44 000 barnfamiljer bor i bostäder som inte håller måttet och är för dyra. Omkring 200 000 unga vuxna bor kvar i föräldrahemmet mot sin vilja. Tröskeln för att få en hyresrätt är för hög, enligt regeringens bostadsutredare Karolina Skog. Ytterligare en utredning ska skapa statliga lån till den som köper sin första bostad.

Bostadsbristen i Sverige är ingen stor valfråga inför nästa år.
Brottslighet, integration, miljö, sjukvård och skola kommer att avgöra hur vi röstar i september 2022. I alla undersökningar om väljarnas viktigaste frågor hamnar däremot bostäderna utanför topplistan.
Bostadsbrist
Ändå är det brist på bostäder i 207 av landets 290 kommuner.
Enligt Hyresgästföreningen bor omkring 200 000 personer mellan 20 och 27 år hemma hos ena eller båda föräldrarna – mot sin vilja. Närmare hälften av de unga har fått hjälp med pengar från föräldrar eller vänner det senaste året för att skaffa egen bostad.
Den frågan har regeringen bett utredaren Eva Nordström att hitta en lösning på.
Statligt bostadslån?
Hon ska föreslå hur unga och andra ska kunna ta sitt första steg in på bostadsmarknaden. Då handlar det om att köpa en bostadsrätt eller ett hus. I dag kräver bankerna en kontantinsats på minst 15 procent av vad bostaden är värd.
Att skapa ett statligt lån till åtminstone delar av kontantinsatsen finns med i uppdraget, det kan jämföras med dagens studielån.
– Grundidén är att göra det så enkelt som möjligt, säger Eva Nordström.
Dyra och dåliga
Samtidigt pågår en bredare bostadssocial utredning. Uppdraget är att underlätta för dem som har allra svårast att få en egen bostad.
– Jag försöker sätta mig in i förutsättningarna för familjer som bor dåligt och dyrt. 44 000 barnfamiljer i Sverige bor i undermåliga bostäder som kostar mer än de har råd med, säger regeringens utredare Karolina Skog.
Rimligare krav på hyresgäst
Tröskeln är hög för att få en hyreslägenhet, konstaterar hon. Vissa värdar kräver att den som flyttar in ska ha en inkomst som är tre gånger högre än hyran, utan att räkna in bostadsbidraget. Med höga krav känner hyresvärdar mer trygghet när hyran ska betalas.
– Vi tittar på hur rimliga och legitima krav skulle se ut. Staten bör tydligare ta ansvar för frågan och det kan bidra till att fler får förstahandskontrakt.
Allmännyttan viktig
Karolina Skog riktar också in sig på de allmännyttiga bostadsföretagen, som hon tänker ska spela en viktig roll.
– Många kommuner har redan gett dem en viktig social funktion. Vi tittar på hur det kan göras mer ekonomiskt fördelaktigt för bolagen att renovera och bygga nytt. Det finns hinder som måste bort.
Båda utredarna presenterar sina förslag i mars nästa år. Riksdag och regering kommer dock inte att hinna ta ställning till dem före valet.