När Lizzie gav sig in i fiskbranschen visste hon inte att hon förväntades ha sex med fiskare för att få köpa fångsten.

Arbetet Global

Arbetet Global är ett projekt som delfinansieras av Union to Union.

Förmiddag i fiskeläget Ngara i norra Malawi. Stockbåtar med lekande barn guppar i det ljumma vattnet. På stränderna står långa rader av torkbord för usipa. Det är en sardinliknande fisk hämtad ur djupen av Malawisjön, världens volymmässigt femte största sötvattensjö.

Under ett solskydd på stranden sitter Lizzie tillsammans med några kolleger. De arbetar inom fiskenäringen i Ngara och har alla liknande berättelser. Lizzie pekar bort mot torkborden.

– På nätterna sker det helt öppet här, överallt under borden. Men vi har inget val, ska vi köpa fisk måste vi ställa upp på det, säger hon.

I likhet med de andra kvinnorna i reportaget heter Lizzie egentligen någonting annat.

Kvinnorna pressas till sex

Att kvinnor pressas till sex i utbyte mot olika naturresurser, som vatten eller odlingsmark, förekommer på många platser i den globala södern. Fenomenet tycks öka när tillgången blir knappare. Värst är läget inom fiskeindustrierna vid Afrikas stora sjöar. 

Fiskbestånden i Malawisjön har minskat drastiskt på senare år. Det handlar om klimatförändringar i kombination med överfiske pådrivet av befolkningsökning, effektivare fiskemetoder och fler fiskare.

Traditionellt är det männen som ger sig ut och fiskar på Malawisjön medan kvinnorna köper fångsten, bereder den och säljer vidare till konsumenter. Det är ett ekonomiskt system som har fungerat under mycket lång tid, men när fångsterna minskar ruckar det också på maktbalansen. 

Kvinnorna tvingas konkurrera om att köpa fångsten. Det ger manliga fiskare möjlighet att villkora försäljning mot sex. Företeelsen är så utbredd att den har ett namn – fish for sex.

Ofta måste jag ha sex med fiskare efter fiskare under en och samma natt för att få ihop tillräckligt med fisk.

Lizzie

”Jag hade inget val”

Lizzie kände inte till att detta förekom när hon för några år sedan blev änka och behövde hitta en försörjning. Hon lämnade närliggande staden Karonga och flyttade tillbaka till sin födelseort Ngara för att ge sig in i fiskenäringen. 

Hon gick till stranden med en mindre summa pengar för att kunna köpa fisk när båtarna kom in under natten.

– Men det gick inte. Jag förstod snabbt att de bara sålde till kvinnor som ställde upp på sex med dem, säger hon.

Nästa natt kom hon tillbaka. Efter att ha haft sex med en fiskare under ett av torkborden fick hon handla av honom.

– Det kändes fel att det var så det fungerade, men jag hade inget val. Efter den natten blev det till en rutin.

Utan sexuella relationer med fiskare blir det mycket svårt att köpa fisk.

Queen Kaira, Karonga Women’s Forum

Sexuell utpressning ökar

Lizzies erfarenhet delas av ett ökande antal kvinnor i fiskelägena vid norra Malawisjön. Det säger Queen Kaira från den lokala kvinnorättsorganisationen Karonga Women’s Forum. Att manliga fiskare kräver sex har förekommit länge men runt 2015 började fenomenet öka, menar hon.

– Nu är det en djupt rotad kultur. Utan sexuella relationer med fiskare blir det mycket svårt att köpa fisk. 

Vissa av kvinnorna etablerar fastare relationer med någon av männen och får då förtur till hans fångst varje natt. 

– Ibland kan du hitta en fiskare som du kan stanna hos ett tag, men sen tar det slut och så får du hitta en annan, säger Martha, en av Lizzies kolleger.

– Men ofta måste jag ha sex med fiskare efter fiskare under en och samma natt för att få ihop tillräckligt med fisk, säger Lizzie.

Grace är gravid i sjätte månaden. Hon vet inte vem som är barnets far, bara att det är en av fiskarna.

Illa ansedda av andra kvinnor

Ingen av de tiotalet kvinnorna under solskyddet på stranden är gifta. De är ofta illa ansedda av andra kvinnor i byn.

– I går blev jag slagen av en kvinna. Hon hade sett när jag bad hennes man, som är fiskare, om pengar för att kunna åka till sjukhuset, säger Grace, en annan av Lizzies kolleger.

Grace är gravid i sjätte månaden.

– Jag vet inte vem som är far till barnet, men det är någon fiskare. Det är samma sak med min förstfödde. 

Tvingas till oskyddat sex

Ofta tvingas kvinnorna ställa upp på oskyddat sex. Förutom graviditeter leder det också till att förekomsten av hiv är högre i fiskebyar vid Afrikas insjöar än på andra ställen.

– Vi är såklart rädda för hiv och flera av oss är redan smittade. Men samtidigt utnyttjar männen vår situation och ställer krav på sex utan kondom, säger Grace, som i dagsläget inte ser hur hon skulle kunna försörja sig på något annat sätt än inom fiskenäringen.

Det gör inte någon annan av kvinnorna heller. 

– Det som tvingar in mig i fish for sex är brist på mark att odla på, säger Blessings, som sitter bredvid Grace på stranden. 

– Vi är elva i min familj och ingen har någon mark. Jag har barn, jag behöver ge dem mat och betala för deras skolgång. 

Torkbord för den sardinliknande fisken usipa kantar Malawisjöns stränder.

Våldsam miljö med mycket alkohol

På forskningsinstitutet MLW i Malawis näst största stad Blantyre finns en grupp forskare som har studerat fenomenet under lång tid. De har djupintervjuat kvinnliga fiskhandlare och manliga fiskare vid södra Malawisjön och publicerat flera vetenskapliga artiklar i ämnet.

Bland männen mötte de en maskulin och inte sällan våldsam miljö med mycket alkohol. Fiskarna lever ett riskfyllt liv till sjöss och det kan bidra till att stärka utpressningskulturen, tror forskarna.

– Att sitta och vara rädd ute på de där båtarna om natten skapar en maktlöshet och det kan spela en roll i hur de sedan utövar makt över kvinnorna, säger Eleanor MacPherson, som forskar om genus och global hälsa.

Farorna till sjöss bidrar också till en större riskbenägenhet i sexuella kontakter, menar Eleanor MacPherson.

– Många tänker: ”Vad spelar det för roll om jag använder kondom om jag ändå kan dö ute på sjön i de hårda vindarna i morgon”. 

Ett annan orsak som bidrar till ökningen av sexuell utpressning är att fiskebesättningarna i dag reser runt mycket mer än tidigare. Dessa nya rörelsemönster har tvingats fram av de minskade fiskbestånden.

– Tidigare kunde de vara en månad på samma ställe och då tog de med sig familjerna. Nu är de konstant i rörelse i jakt på fisk. Då har de inte med sig familjerna och därmed ökar problemen med fish for sex, säger Mackwellings Phiri, som har varit forskningsassistent i projektet.

Fisket sker nattetid. Om dagarna dras stockbåtarna upp på stranden i Ngara.

Mikrolån ökar utsattheten

I intervjuerna med kvinnor återkom en för forskarna oväntad aspekt. För att kunna köpa fisk lånar många av kvinnorna pengar hos de mikrolåneinstitut som ofta hyllas som en katalysator för kvinnlig företagsamhet i tredje världen.

– Men återbetalningstiderna kunde vara oerhört korta och villkoren tuffa. Pressen att betala tillbaka lån gjorde att många föll in i fish for sex, säger Eleanor MacPherson.

– Vi kunde också se att mikrolånen gjorde att fler kvinnor gav sig in i branschen vilket ökade konkurrensen om fisken, säger Mackwellings Phiri.

Ett sätt att förändra situationen i Malawis fiskelägen vore en hårdare statlig reglering av fiskenäringen, anser forskarna. Med ett licenssystem som verkligen efterlevs skulle antalet män och kvinnor som försörjer sig inom näringen kunna kontrolleras samtidigt som överexploateringen av fiskbestånden hade kunnat stoppas.

Drömmen: Slippa erbjuda sex

Kvinnorna på stranden i Ngara ser dock få realistiska utvägar. Men de har drömmar – om att köpa egna båtar. Inte för att själva fiska, det tycker de alla är männens syssla. Men för att kunna anställa fiskare, skaffa sig kontroll och slippa erbjuda sex.

– Jag vet kvinnor som äger båtar. De behöver inte ha sex, de lever bättre liv, säger Lizzie och fortsätter:

– Tänk om vi hade kunnat göra det, vi hade till och med kunnat exportera fisk, kanske till Zambia.

Men drömmen är avlägsen.

– En båt kostar kanske fem miljoner kwacha (55 000 kronor). Det är inte möjligt att spara ihop. Det är därför jag måste fortsätta med detta.

Malawi

Östafrikanska Malawi är ett av världens fattigaste länder. Offentlig verksamhet är till stor del finansierad genom bistånd. 

Lönearbete är förhållandevis ovanligt och självhushållande jordbruk dominerar som försörjningsstrategi, speciellt på landsbygden.

Landet har drygt 19 miljoner invånare. 1,5 miljoner av dem är beroende av Malawisjön för mat.

Runt 170 000 personer är sysselsatta i fiskenäringen (2016), de flesta av dem vid Malawisjön. Drygt 9 procent av dessa är kvinnor och arbetar främst inom försäljningsledet.