ANALYS. Snart är det val, och regeringen vill förbättra sjukpenningen. 

I dag får hälften av männen och en tredjedel av kvinnorna inte behålla 80 procent av sin inkomst om de blir sjuka. De har nämligen för höga löner. Lön ovanför en viss gräns, drygt 31 700 kronor i månaden, täcks inte av sjukförsäkringen.

Det här taket vill regeringen höja till knappt 39 700 kronor i månaden. Om förslaget får stöd i riksdagen kommer betydligt fler att ha löner som omfattas av sjukförsäkringen fullt ut.

Det finns goda argument för reformen. För dem som har 45 000 kronor i månadslön ersätter sjukpenningen i dag bara drygt hälften av inkomstbortfallet vid sjukdom. De tvingas försäkra sig på egen hand.

Höjt tak minskar behov av försäkringar

Höjs taket minskar behovet av kompletterande försäkringar. Tilltron till den allmänna sjukförsäkringen blir starkare. Och därmed viljan att betala för den.

Men varför behöver politikerna alls ”rätta till” sjukförsäkringen?

I början av 1990-talet hade bara 3 procent av kvinnorna och 15 procent av männen inkomster ovanför taket. Hur kommer det sig att det ständigt blir fler?

Svaret är att taket i sjukförsäkringen visserligen höjs varje år, men bara i takt med priserna i samhället. När lönerna stiger snabbare än priserna, vilket de normalt gör, kommer allt fler att ha inkomst som ligger ovanför taket.

En ständig åtstramning är alltså inbyggd i sjukförsäkringen. Liksom i föräldraförsäkringen. Och än mer i a-kassan, vars tak inte höjs alls om inte politikerna griper in.

Sparar på sjuka och arbetslösa

Politikerna sparar därmed på sjuka och arbetslösa utan att några särskilda beslut behöver fattas. De offentliga finanserna stärks hela tiden automatiskt. 2013 beräknade Ekonomistyrningsverket den här effekten till 7 miljarder per år.

När regeringen nu vill höja taket i sjukförsäkringen valåret 2022 kan vi ana ett mönster.

Senast regeringen Löfven höjde taket var den 1 juli 2018, i mandatperiodens allra sista skede.

På samma sätt höjde Göran Perssons regering taket i sjuk- och föräldraförsäkringen den 1 juli valåret 2006.

Politikerna griper med andra ord in med ganska glesa mellanrum, och företrädesvis när de vill maximera väljarstödet.

En annan, kanske rimligare väg vore att indexera taken i sjukförsäkring, föräldraförsäkring och a-kassa så att de följde löneutvecklingen.

En reform ingen lovar

De här försäkringarna är till för att skydda oss mot inkomstbortfall, så att vi inte behöver sänka vår standard drastiskt när olyckan slår till.

Då vore det bara logiskt att koppla sjukpenningen och a-kassan till de inkomster de ska ersätta.

Men just den reformen lovar ingen. Inte ens ett valår.