2016 infördes en skärpt skrivning i socialtjänstförordningen om bemanning på äldreboenden. Socialstyrelsen hade försökt införa regler om minimibemanning.  Men efter stora protester från arbetsgivarna i Sveriges Kommuner och Regioner, SKR (då SKL), blev det en betydligt mjukare skrivning. I dag är kravet att det utifrån den enskildes behov ska ”finnas tillgång till personal dygnet runt som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. Den boende ska ges det stöd och hjälp som behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa.” 

KA har granskat vad effekten blev. Sedan 2016 har Inspektionen för vård- och omsorg, Ivo, kritiserat nattbemanningen på 46 boenden runt om i landet. 

Vi har gått igenom samtliga beslut och mönstret är tydligt. Oftast kräver myndigheten att det ska finnas en personal på varje våningsplan på ett äldreboende – särskilt om det bor personer där med demenssjukdom. Ivo anser att det annars är svårt att ha sådan uppsikt att det går att hjälpa den som behöver det ”utan dröjsmål”.

Läs också: Kullängen fick kritik från Ivo – tvingades höja bemanningen

Men så säger faktiskt inte lagen, menar flera framför allt privata arbetsgivare. I lagen står enbart att behov ska kunna ”uppmärksammas” utan dröjsmål. Arbetsgivare hävdar därför att det inte finns något krav på att också snabbt kunna ge hjälp. 

Vård- och omsorgsföretaget Attendo har överklagat flera av Ivo:s krav på höjd nattbemanning. Så här står det att Attendo argumenterar i en dom som gällde nattbemanningen på boendet Duvan i Linköping:

”Något krav på att personalen utan dröjsmål även ska kunna hjälpa och stödja den boende, d.v.s. utföra faktiska insatser, finns emellertid inte. IVO:s beslut baseras således inte på gällande rätt och Attendo har ingen skyldighet att ha en bemanning som uppfyller ett sådant krav.”

Attendo menade dock att de ändå hade en bemanning som innebar att de också kunde ge hjälpen, men förlorade och tvingades höja bemanningen. Då hade det gått nästan två år efter Ivo:s första inspektion. KA har sökt Attendo, men företaget har tackat nej till att göra en intervju.

Arbetsgivare argumenterar att olika tekniska lösningar, som larm, gör att det inte behövs en personal på varje avdelning. Men Ivo anser att teknik inte kan ersätta personal. 

– Det räcker inte att det larmar om ingen kan erbjuda något stöd, säger Michaela Hecht Gunnarsson, inspektör på Ivo. 

Läs också: Attendo överklagar flest krav på höjd nattbemanning

Även SKR, som representerar de kommunala arbetsgivarna, är kritiskt till Ivo:s tolkning av bemanningsparagrafen. Greger Bengtsson är samordnare för äldreomsorg på SKR och säger att behoven ska kunna uppmärksammas snabbt, men att personalen kan göra en bedömning av hur akut det är att ge hjälp.

– Det är något helt annat än att man alltid i alla lägen ska ha bemanning för att kunna rycka ut omedelbart, säger Greger Bengtsson.

Lars-Erik Holm var generaldirektör på Socialstyrelsen under arbetet med att försöka få till regler om minimibemanning. Han var kritisk till att regeringen backade efter SKR:s kritik och är i dag inte förvånad över att arbetsgivare överklagar Ivo:s beslut.

– Den vaga skrivningen som blev tolkar jag som ett resultat av SKR:s inflytande. Att utan dröjsmål uppmärksamma säger ju ingenting. Hade det stått ”och snarast åtgärda” hade de varit tvungna att bemanna upp. Det blev en gummiparagraf som inte betyder någonting, säger Lars-Erik Holm.