REPLIK. Arbetsmarknadsministern och näringsministern skriver i Arbetet att de är ”stolta men inte nöjda” över Samhall.

Kanske är det första gången man anar en antydan till spricka i den annars så solida tron på det statliga företaget. Ingen har väl glömt arbetsmarknadsministerns uttalande i Uppdrag granskning när hon konfronterades med uppenbara brister avseende arbetsmiljön och underprissättning.

Då hette det att ”Samhall klarar sitt uppdrag bra” och ”vi ser inga belägg för att fel målgrupper anvisas till Samhall”. All den kritik som kommer från personer som arbetat hos Samhall avfärdades häpnadsväckande nog som ”anekdotisk”. Trots att statliga utredningar, myndigheter och anställda rapporterat om detta i 20 år.

Varför en dyr och dålig lösning?

Ministrarna nämner förvisso osund konkurrens i debattartikeln, fast, utan att nämna den stora nyheten från Konkurrensverket i förra veckan: att Samhall har utfört städtjänster långt under marknadspris. Våra medlemsföretag inom städbranschen har larmat om Samhalls underprissättning under många år.

Det hade varit klädsamt för ministrarna att nämna något av det Konkurrensverket skriver, exempelvis att det inte var möjligt att utföra det städuppdrag som klagomålet gällde till det pris som Samhall har offererat.

Självklart ska samhället hjälpa de personer med funktionsnedsättningar som står allra längst från arbetsmarknaden. Men varför hålla fast vid en lösning som bevisligen inte levererar avsett resultat? Och det med en dyr prislapp för alla inblandade.

Funktionsrättsrörelsen, de arbetsintegrerande sociala företagen och de privata utbildningsföretagen ser alla samma lösning som vi inom städbranschen – stödet Samhall får ska istället följa individen och transparensen hur skattepengarna används måste öka.

Med hopp om förändring

Det skulle innebära följande:

  • Att Samhall inte kan använda pengar som ska gå till att sysselsätta de allra längst från arbetsmarknaden till galor, marknadsföring och prisdumpning.
  • Att man kan följa upp om en individ fått det stöd denne har rätt till.
  • Arbetsintegrerande sociala företag som ofta tar emot dem som Samhall ratat för att de inte kan städa tillräckligt effektivt, skulle få samma ekonomiska förutsättningar som Samhall. Idag får de lägre ersättning för personer med svårare funktionsnedsättningar.
  • Personer med funktionsnedsättning skulle kunna välja att ta hjälp av ett privat företag som är bättre på att se individens möjligheter och skapa arbetstillfällen som inte innebär att alla ska städa på Samhall. Något som också forskningen menar är effektivare än en kollektivistisk lösning. 

Med hopp om att sprickan är början på en större insikt och därmed också vilja att förändra och förbättra på riktigt.